Strumpmonster med smak

Jag har precis som min vän Magnus funderat länge på detta med strumpor och varför tvättmaskinsmonstret alltid tenderar till att äta en av varje och inte ett helt par, måste ju säga att jag förstår det jag menar vem vill äta samma sak hela tiden själv? Men det hade varit lättare om det gjort det. För att råda bot på detta kastade jag ut min kasse med hur många omaka strumpor som helst och köpte en massa nya, alla i lika färg och av samma modell. Självfallet så trodde jag att denna enkla men ack så smarta lösning skulle spara tid när det väl kom till sorteringen, ja för nu ser ju alla strumpor lika ut och det gör inget om monstret tar en då och då det är ju bara att para ihop den strumpan med en annan strumpa som förlorat en kompis…

Trodde jag ja, nu visar det sig att strumpor som tillverkas för de flesta butiker säljs inom en viss storleksram som tillexempel kan man ta de strumpor jag har köpt som såldes i stl 40-45, själv har jag stl 37 men sådana strumpor kan man bara hitta på barnavdelningen. Nalle Puh i all ära men inte min smak kanske. När jag nu köpte i storlek 40-45 så tänker man ju sig att man köper en packe med 40 och ett annat som kanske är 45, så var inte fallet ALLA strumpor hade olika storlek… Detta har lett till att jag får spendera ännu mer tid vid strumpsorteringen, eller jag borde göra det men gör det inte för jag är en lat person, för alla har olika storlekar så rätt var det är kan man ta ett par som man trodde var sorterat men när man tar på sig dem går den ena strumpan alldeles lagom långt upp på benet och den andra halvvägs upp till knäet.

När jag blir stor ska jag rädda världen, och ett av de första projekten jag ska ta tag i är helt klart att se till att strumpor tillverkas och säljs i samma storlek i paketen, men jag vill inte vara allt för elakt mot tvättmaskinsmonstret, alla har ju rätt att leva sitt liv som de vill, så jag ska se till att mina strumpor har ränder i massa olika färger så att monstret kan variera sig.

Peace love och tvättmaskinsmonster

Fysikaliska funderingar

Det här med tid är ett intressant fennomen, en kompis frågade mig här om dagen varför jag inte varit fler gånger i Göteborg än jag har sedan jag flyttade hit, och jag svarade rent reflexmässigt ”nej men det ör ju en bit och jag har haft massa annat” . När jag kom hem kunde jag inte riktigt släppa det där, för att åka från Där jag bor idag till Göteborg tar ca 40 minuter med rätt buss, när jag bodde i Flemingsberg tog varje resa in till Stockholm minst 50 och det var ju en resa man gjorde så gott som en eller två gånger om dagen oavsett om man var ledig eller inte?
Är det så att tidsbegreppet förändras bara för att man helt plötsligt inte måste? För det är ju lite löjligt att man dag ut och dag in sitter nästan två timmar eller mer i transporttid men helt plötsligt inte hinner med en enkel resa som är kortare?

Jag vet inte men jag ska verkligen framöver fundera på hur jag tar hand om mini tid, för den känns mindre även om jag borde ha mer? Vilket är just lite lustigt med tanke på att vi faktiskt får mer tid, ja det är sant okej bara en skottsekund lite då och då eftersom jordens rotation kring sin egen axel konstant avtar.

”En sten och en fjäder släpps samtidigt från ett torn, vilken av dem kommer först att komma till marken?”

Här är man otroligt frestad att i alla lägen svara stenen, men om man räknar bort luftmotståndet så faller de båda föremålen lika fort mot marken oavsett dess egen vikt. Detta är troligen en av de fysikaliska lagar som jag har absolut svårast att begripa, ja inte rent tekniskt då utan mer på ett filosofiskt plan. Jag vill verkligen sååå gärna att fjädern ska ta mer tid på sig. Jag antar att man helt enkelt bara får acceptera vissa saker.

I helgen är jag otroligt sugen på att åka till Göteborg och festa en masa, någon som har något bra tips på vart man ska skaka sig lycklig?

Peace love och fysikaliska funderingar

Just ja, man glömmer alltid något!

Kolla in CUFs nya hemsida, riktigt snygg faktiskt och informativ. Även om mer info på den nog kommer att komma.

Passa också på att kolla in riktigsolidaritet.nu

Bland nudlar och neutroner

Hej alla vänner!

Var ett tag sedan sist, har varit mycket nu med flytt och fläng. Den uppmärksamme kan se den nya underrubriken på bloggen ”bland nudlar och neutroner” det kommer sig helt enkelt av att jag börjat plugga igen och de orden speglar min vardag mer än något annat.

Denna vecka är en bra vecka, jag har klarat mina första tentor i matte och kemi, tro mig man kan bli lycklig för sådant också. Inte nog med detta eftersom jag klarat dem får jag en veckas extra jullov, och de är inte fy skam! Bara mer tid att spendera med min kära pojkvän på landet.
Många av mina vänner, undrar varför Borås? Och varför ingenjör? Så här 14 veckor in i mina studier kan jag meddela att jag ställer mig precis samma frågor själv. Jag har aldrig varit speciellt bra på något av naturämnena och helt plötsligt sitter jag på ett basår där jag bara läser matte, fysik och kemi, undan går det också.

Men så är det när man har en dröm, min dröm har inte förändrats de senaste fem åren, vägen dit har däremot förändrats. Jag vill fortfarande rädda världen men jag tror inte längre att politiken är vägen dit.

Förutom att det regnar konstant, jag lovar det är inte ett överdrivet skämt, så är Borås en rätt mysig stad. Den är inte för stor, människorna är inte helt 100 men den är genuin, tror du på dig själv så hycklar du inte om det och stressa i onödan det gör man bara inte. Någon slags mentalitetsblandning Göteborgs vänlighet och glada humör, smålänningarnas sinne för ekonomi och en kämparanda som får Tornedalingar att verka mesiga.
Okej, okej… Dessa positiva ord är minst lika mycket till för att muntra upp mig som någon annan, men vad gör man när man väljer att studera på en utbildning som i norden endast finns i Borås?

De senaste veckorna har jag funderat över detta med att vara människa och att vara människa? Uttrycket alla är vi lika inför lagen är ju sant, men hur kommer det sig att vi alla inte är lika inför media? Politiker är människor eller hur? Varför behandlas de då inte som sådana? Okej jag tycker inte heller att man ska dricka på jobbet, men hur kommer det sig att politikern som gjorde det fick gå och skämmas, för sådant gör bara inte en politiker, meddans journalisten fick en granskning över huruvida han faktiskt gjort nått fel? Är det inte i den änden man alltid ska börja, oskyldig tills motsatsen är bevisad? Det gäller ju vanligt folk varför inte politiker?
När jag går på stan i Bollnäs, kan jag ibland höra hur människor kommenterar med att säga att politiker har de så förspänt och samma lagar gäller inte dem och efter denna skandal kanske jag är beredd att hålla med, samma lagar gäller inte. En politiker, i alla fall om det är en moderat, är inte oskyldig tills motsatsen är bevisad han eller hon är alltid skyldig, ja om man ska tro medierna.

Idag blir det bara Peace and love, kanske lite fysikstudier också om jag måste!

på väg frammåt

Då var man tillbaka i Sverige igen och allt flyter på. Två veckor i Finland med familjen kanske var att ta i en smula. Jag gillar min bror och hans familj men att vara gäst i någon annans hem i två veckor är tungt. Fick se en hel del spännande saker, lära känna mina brorsbarn bättre och framförallt snickra en altan och ett vindskydd. Jag förstår inte varför alla tvivlar på min förmåga att bygga saker.

Jag har länge undrat det är att sitta i en kassa på konsum? Nu vet jag, det är mer givande och avslappnande än man kan föreställa sig. Måste rekommendera det till alla, det är et bästa sommarjobbet jag har haft i mitt liv och troligen det mest givande jobbet jag har haft sen jag slutade på Dressmann.

Nu är det klart jag ska plugga till ingenjör på högskolan i Borås, jag har hitta en lägenhet på 35 m² att jämföra med de 23 jag nu delar med min kompis Katarina. Den lilla lägenheten med kök, ni anar inte hur mycket man kan sakna ett separat kök när man inte har ett, ligger ca 3,5 km från skolan och 2 km från Borås centrum. Jag menar, kan det bli bättre än så?

Det känns skönt menen då underligt att lämna Stockholm, jag har varit på väg ett bra tag men det är först nu det känns som att det är på riktigt. Så snart kommer det att vara slut på rapporterna från livet på 23 kvadratmeter och början på nått helt nytt.

Så tillsvidare

Peace love och flyttkartonger

Semester i öster

Hej hopp!

Nu var det längesedan jag skrev så måste ju plita ned ett par rader för att visa att jag fortfarande är i livet.

Befinner mig just nu på en långsemester i Finland, vårt underbara östra grannland. Här har jag firat midsommar det är varmt och jag har till och med lyckats med konsstycket att bränna mig i solen. Det är någonting jag inte har gjort sedan jag var mycket liten.

Mina tre underbara små brorsbarna kör helt slut på sin farbror, men är inet barn underbara så säg.

Jag måste ju bara berätta om att jag ska göra någonting jag har velat testa mycket länge, när jag kommer hem omm ett par veckor så ska jag böra arbeta på den lokala konsumbutiken :D. Att jobba i mataffär och på McDonalds är två saker jag alltid har velat testa på men inte hunnit med så nu äntligen blir de ena av i alla fall.

Jag kan inte låta bli att fundera på en annan sak när jag är i Finland, hur kommer dte sig att Sverig har vägskyltar som är på ojämnatal när nu mätaren i bilen går på jämna? Kom att tänka på detta när vi reste till mummindalen på ett besök (för i Finland har man fattat detta och alla vägskyltar är på jämna tal). De ni kan ni ju klura på ;)

Nu ska jag åka och mata tama ekorrar med nötter!

Hoppas att ni alla hade en trevlig midsommar och att ni nu får en trevlig fortsättning själv kommer jag att vara mycket brun och fräknig när jag kommer hem.

Peace love och småbarn

Egna varumärken

Jag har utövat det som politiker ofta refererar till som marknadsliberalism eller konsumentmakt. Jag skulle tvätta igår och de första maskinerna gick jättebra och allt flöt på. När jag ändå var i farten tänkte jag ”klart jag ska tvätta lite till” och till min stora glädje fanns tvättiden efter den jag bokat ledig.

När jag kommer hem inser jag ju att jag i min iver att få de fösta maskinerna klara, har använt upp allt tvättmedel. Solig i sinnet vandrade jag ned till den lokala butiken och skulle handla Grumme tvättsåpa vilket jag har lärt mig ska påverka miljön mindre än andra tvättmedel.

När jag kommer dit inser jag att det inte finns men att det däremot kryllar av kedjans eget varumärke (EMV). Av princip kan jag tycka att EMV är okej så länge det är ett billigt komplement till det som finns på marknaden, men jag blev mycket upprörd när jag insåg att det inte fanns någon möjlighet alls för mig att välja. Jag var bara tvungen att kommentera det till ägaren när jag kom till kassan. Ägarens svar var väl inövat och lät i stil med ”vi är en liten butik och vi har inte plats med så många märken”.

Det är sant det är en liten butik, men hade de inte haft fem olika varianter av sitt eget tvättmedel skulle de faktiskt ha fått plats med andras. De ägaren inte sa nått om är att han tjänar en massa mer pengar på att sälja det egna varumärket.

Jag har inget i mot att han i princip vill tjäna mer pengar, det är därför han driver sin affär. Det jag vänder mig emot är att han inte ger mig valmöjligheten att välja hans billigare produkter framför de marknadsledande produkterna de gånger jag vill. De han också inte vill snacka om är det som håller på att hända.

Genom att tvinga ut de marknadsledande produkterna från marknaden, skapar man kontroll över marknaden och kan som ett resultat av det sätta priset därefter. Så de EMV som är billigare idag kan när de väl kommit att konkurrera ut sina motståndare att kosta oss konsumenter en hel del. Priser och konsumenter kommer alltid att gynnas av att det finns pluralism på marknaden, det är därför marknadsekonomi alltid kommer att vara billigare än en socialistisk planekonomi.

För det är i just dessa val av produkter som nästan all vår konsumentmakt ligger och den makten måste vi verkligen värna om. Så är du inte nöjd med att din butik plockar bort varumärken till förmån för EMV visa det genom att inte köpa de produkterna och genom att påpeka detta för dem som driver affärerna. Det är konsumentmakt!

Peace love och konsumentmakt

Samma gamla blogg men med nytt hett utseende!

Har gjort om bloggen, ni som mins vet att jag frågade efter kommentarer på bloggen, efter det att inte ha fått några valde jag i alla falla att försöka göra bloggen lite hetare, lite häftigare och lite mer användarvänlig. Nu kan man se en bild på mig, men kan också skicka kommentarer.

Hoppas att ni gillar det nya utseendet lika mycket som jag gör.

Peace love och blogglyftning

Födelsen av en ny epok och en grön liberalism

Jag vill börja med att gratulera Magnus Andersson som nyligen blivit vald till ny förbundsordförande för Centerpartiets ungdomsförbund. Jag lärde känna Magnus för ungefär sju år sedan och ända sedan dess har jag varit övertygad om att han är en av de unga politiker som i framtiden verkligen kan komma att förändra vårt land. Stort lycka till!

Själv var jag tvungen att åka hem i förtid från stämman på grund av sjukdom. För ett par veckor sedan fick jag svinkoppor, som andra gick jag till doktorn och fick penicillin men tyvärr hjälpte inte det så jag fick gå till doktorn igen och få strakare grejer. Kände att det var lika bra att försöka ta sig hem då man inte alltid är så pigg i huvudet när man är sjuk. Personligen tenderar jag också till att bli fruktansvärt grinig när jag är sjuk. Men nu är jag på bättringsvägen och allt känns toppen.

Några av de viktiga frågor som diskuterades på stämman var föräldraförsäkring, huruvida den skulle vara individuell eller gemensam. Stämman beslutade, trotts att FS föreslagit annorlunda, att behålla nuvarande skrivningar om att den ska vara gemensam och ses som en kollektiv förskärning och inte en individuell försäkring dvs. stämman erkänner och ser skillnaden i olika försäkringar och att det inte går att jämföra de enskilda försäkringarna så som a-kassa och sjukförsäkring med en föräldraförsäkring.

Stämman beslutade också att Centerpartiets ungdomsförbund ska vara för ett införande av ett kontraktsförsvar, även kallat yrkesförsvar, istället för dagens värnpliktssystem. Detta ställningstagande är ett väldigt liberalt steg för svensk försvarspolitik. Vi lever inte längre under ständigt hot om invasion och ska därför ha ett försvar som är mer anpassat till dess uppgifter. Människor som frivilligt går med på att mot betalning och utbildning försvara vårt land och vårt lands åtaganden runt om i världen kommer i alla lägen att göra ett bättre arbete än människor som tvingas till det. Att riskera sitt liv för en övertygelse om demokrati och frihet ska inte vara någonting som staten kan tvinga människor till.

Från en av distriktsstyrelseledamöterna i Stockholm hade det lagts en motion om att avskaffa sexköpslagen då den trotts att den inte kriminaliserar säljaren av sex utsätter dessa människor för större risker och för att det faktiskt är upp till människor själva att avgöra hur man vill använda sin kropp. Så länge alla parter är med på det bör det ses som ett vanligt affärsavtal. Genom att kriminalisera det gör man det dock lättare att tvinigas in människor som egentligen inte vill in i industrin. Är det en laglig affärsverksamhet får man inte de i samhällets bottenskick att tvingas till den formen av arbete och på så vis kan samhället hjälpa dem som hamnat där mot sin vilja att ta sig ur. Stämman delade dock inte Rebeccas uppfattning och röstade emot motionen. Vi som delar din uppfattning Rebecca får helt enkelt göra ett nytt försök nästa stämma att övertyga våra vänner om att det är bättre att lyfta upp den verksamheten till ytan för att på sikt kunna hjälpa människor.

Jag registrerade mig idag som medlem på tankesmedjan Helios hemsida, de senaste dagarna har jag verkligen fått politiskenergi igen, en energi som också fått mig att inse att det är dags att det skapas en grön liberalism i svensk politik. En liberalism som i mångt och mycket hittar tillbaka till de liberala grunderna och principerna om individen och individers frihet, men också en liberalism som är grön för att den ser de miljöproblem vi står inför. Det är dags att skapa en ideologi och politik som tror att de samhällsproblem som finns bara kan lösas av människors egen drivkraft och att det är just den som politiker måste våga släppa lös. En politik som tror på fri handel världen över, en tro att denna handel kan ta oss längre än vad bistånd och subventioner någonsin kan. En grön politik och en liberal politik som också lyfter blicken och ser att Sverige som ensam och stark nation kan ha spelat ut sin roll, att många av dagens och morgonagens problem bara kan lösas tillsammans och genom att lyfta upp en del på internationell nivå likväl som andra får lyftas ned närmare människor på lokal nivå. Jag är övertygad om att Helios, eller någon annan centerknuten tankesmedja kan skapa detta tillsammans med centerpartiets ungdomsförbund om ungdomsförbundet även i fortsättningen vågar vara just så liberalt och radikalt som man varit under Fredriks ledning. Jag har stor tilltro till att det är detta Magnus kommer att skapa och att hans gröna liberalism kommer att föra Svensk politik många steg framåt de närmsta åren.

Peace love och grön liberalism

Nytt jobb, nya möjligheter och liite tid för bloggande

Kära vänner, ledsen att jag inte skrivit på ett tag, det har hänt så mycket spännande saker sedan sist. Jag har bytt jobb, jag har börjat livnära mig på en frihetskamp. Jo jag har visserligen jobbat med politik innan, denna gång är det dock väldigt speciellt det innebär ibland att man måsta bära skurhandskar. Jag har nämligen börjat att arbeta på den beryktade salladsbaren ”en annan salladsbar”.

Jag har dessutom världens bästa, coolaste och roligaste arbetskamrat i Frida. Frida ville bort från studentvärlden och började på baren. Frida tar en examen i Molekylärbiologi… Det är ju hur coolt som helst! Dessutom är hon precis som de andra som jobbar där en skön och, nästan alltid, avslappnad, tjej.

Kolla in hennes blogg, hon skriver om vetenskap, ett ämne som sällan verkar intressant men denna blogg är bra!

Jag gick från det tråkiga vardagslivet som lärarvikarie till det precis lika oglamorösa men så fantastiskt mycket skojigare arbetet på salladsbaren.

Jag har fortfarande inte kommit från lägenheten på 23 kvm och alla parter, ja till och med mikrovågsugnen, har anpassat sig till situationen.

Lite kuriosa är ju att jag sedan jag skrev sist åkt på svinkoppor. Precis den där barnsjukdomen som jag uppenbarligen missade, jag tror bara jag har mul- och klövsjukan kvar nu sen har jag avverkat alla djuren. Jag måste ju snart klassas som ett medicinskt under, killen som harft körtelfeber två gånger och alla de där barnsjukdomarna som man bara kan ha en gång har jag haft minst två.

Läste idag att Göran Persson ska börja arbeta på JKL, kändes mest som ett billigt PR-trick från ja jag vet inte vems håll. Själv har jag legat lite lågt med politiken på sistone men nästa vecka drar det igång på allvar igen då var det dags för stämma. Min första stämma med Centerpartiets ungdomsförbund och det ska bli hysteriskt skoj. Det kommer att bli fyra fulla dagar av politik och lattjo lajbans i Kalmar. Kalmar är ett va få områden i Sverige so jag inte har besökt speciellt mycket alls så det ska bli mycket roligt bara det.

Hoppas hinna blogga mer innan det bär av. Imorron är det jobb som gäller och på Torsdag ska jag tillbaka till farbror doktorn för mina koppor *s*.

Peace love och salladsbar

Om två ja kanske tre hundra år...

Om två ja kanske tre hundra år ja då kommer människor att vara lyckliga… Det är en replik ur Tjechov´s tre systrar. Jag spenderade nämligen en kväll här i veckan åt att gå på teaterhögskolans sistaårselevers uppsättning av just tre systrar, lite statsfinansierad kultur är aldrig fel. Meddans vi satt där i den mörka salongen och njöt av en hel del helt underbara rolltolkningar, som exempel bara den underbara fastern i läderkläder och en kommentar och attityd till allt, eller den lilla kommuntjänstemannen som så riktigt påpekar att papper finns för att papper ska skrivas på och ingenting annat, så kunde jag inte låta bli att också reflektera över just denna återkommande replik över framtiden och människors lycka.

Hur skapar vi morgondagens samhälle. Hur många gånger har vi inte hört den trötta politiska klyschan det är ungdomen som bygger morgondagens samhälle. Vart finns de nya idéerna vart finns viljan att testa att våga prova? För er som följer min blogg så vet ni att jag här i veckan också kastade ut en fråga till min vän Johanna Nylander om jämställdhet och om föräldraförsäkring. Det var inte försäkringen i sig jag egentligen var intresserad av utan mer en diskussion om vad ett jämställt eller som jag föredrar att kalla det ett jämlikt samhäll får kosta?

”100 procents ersättning är inte heller någon vidare bra idé eftersom det innebär att en ganska rejäl dos skattepengar flyttas över till personer med goda inkomster. Det är helt enkelt inget smart sätt att handskas med statskassan.” Skriver Johan Ingerö i en kommentar till Johannas inlägg, men då gör ju han likt resten av samhället han sätter en prislapp på jämlikhet, jag beundrar Johans och hans ideologiska kompas på många vis men i detta fall verkar det som att han hellre ser att det inte förändras alls då jag har väldigt svårt att tro att han skulle förespråka någon form av lagstiftning som reglerar hur familjer ska leva sina liv?

Någonstans har vi accepterat att oavsett om vi är socialister liberaler eller konservativa är de flesta av oss för att föräldrar som skaffar barn ska få någon form av stöd av samhället inte för att vi i så stor grad är goda medmänniskor utan därför att samhällsekonomin som den ser ut idag troligen kräver det. Utan dessa stöd kommer befolkningskurvorna rätt snart att börja peka väldigt kraftigt nedåt. Dessa stöd är alltså ett sätt för staten att bevara sig själv. Precis som vissa andra skydd bevarar vår tro på statens nödvändighet, att hävda att den finns där för att skydda oss men sedan bara skydda oss från våld kommer bara att hålla så länge det bara är en mycket liten minoritet som är i behov av annat skydd. Så är det redan idag staten finns där för att skydda oss men vissa faller igenom det finns de som sover på gatan utan mat men de är så få att de inte rubbar vår tro på det offentliga skyddet.

Men nog om detta och åter till saken, den debatt jag ville få igång och den frågan som Johanna som den skickliga politiker hon är i rätt stor utsträckning är lyckades undvika var om det är så att vi är beredda att betala för denna jämställdhet eller om vi på ett mer socialistiskt vis bara ska nöja oss med att lagstifta innan vi utrett de andra sätten. Är det inte så att liberalfeminister borde förespråka andra sätt förs, exempelvis räkna ut vad det under hela perioden skulle kosta att ge ett 100 % skydd och ersättning för att skaffa barn? Eller är det så att man bara säger att feminism och jämlikhet är okej till en viss nivå överordnat ett jämlikt samhälle är exempelvis statskassan, människors och familjers egna val och liknande. Frågan är då om feminismen har ett utrymme, ja det handlar om att se strukturer men vad spelar det för roll om vi ser dessa strukturer men inte är beredd att göra nått åt dem?

”Det borde egentligen kunna lösas helt utan lagstiftning, genom att facken och arbetsgivarna tog lite ansvar och avtalade om det. Med tanke på att föräldraledigheten sägs vara en av de största kvinnofällorna på arbetsmarknaden, borde det faktiskt vara någonting som både fack och arbetsgivare skulle vara intresserade av. Det skulle också förutsätta att staten hade godkänt att ersättningen kan bli lägre efter halva tiden...” Skriver Johanna.

Men vad har vi som samhälle för ansvar/skyldighet? Har vi någon alls? Om vi inte vill lagstifta vad kan vi då ge dem för incitament att faktiskt förändra något, det är ju rätt uppenbart att det inte finns nått naturligt sådant incitament. Inte ett som går fort nog i alla fall.

Att inte undersöka möjligheten att se om det genom att ge andra incitament till fack och arbetsgivare se till att det blev mer okej för även pappor att stanna hemma och för mammor at komma tillbaka fort, för det ju inte bara så att det finns ett utbrett missnöje främst hos arbetsgivare att pappor är hemma det finns också ett utbrett missnöje bland andra kvinnor över att mammor kommer tillbaka för fort? ”Jaha varför tar inte du hand om dina barn då?” mm.

Vi kan alla bidra till ett individuellt och jämlikt samhälle, jämlikhet handlar ju just om att vi inte ska se varandra som män, kvinnor, vita, svarta, gay, straight mm. Utan att vi ska se varandra som individer. Att vi alla oavsett vad vi kallar oss, jag kallar mig nämligen inte feminist, måste hjälpas åt att visa på att alla inte har samma syn och att vad människor gör i sina hem är det upp till dem men i det gemensamma samhället är det en syn av riktig jämlikhet som råder inte bara den som finns på pappret. Vi kan skriva miljoner med jämställdhetsplaner men det kommer aldrig att fungera om vi inte lever som vi lär, och framföralltmåste vi välja väg antingen lagstifta eller ge incitament…

Hur kommer vårt samhälle att se ut om två tre hundra år, kommer det att vara ett samhälle där alla som vill har arbete för att de är kompetenta, där mammor och pappor delar vårdnaden om sina barn från början, där ingen blir dömt för kön, färg eller läggning. Eller kommer det helt enkelt att se ut precis som idag? Jag tror att Sverige på många vis behöver en ideologisk revolution vi behöver gå vidare och testa nya idéer, vi har fastnat i ett hjulspår som vi inte tar oss ur…

Peace love statsfinansiellkontroll

Statens ekonomi och personlig feedback

Som samhällsengagerad är det svårt en dag som denna att inte kommentera vårbudgeten, Anders Borg hävdar att det hålls hårt i pengarna trotts en hel del massiva skattesänkningar. Jag har inget emot sänkningarna i sig men tycker kanske att man borde ta det lite lugnare och inte försöka genomföra allt man lovat första året.

Intressant är dock att man väljer att satsa 500 miljoner över en 4 års period på att förbättra klimatet i östersjön. En miljöinsatts som trotts att den inte är allt för stor ändå r mer än som någonsin gjorts för att förbättra miljön i östersjön.

Pär Nuder kunde dock genast konstatera att en budgeten var "oansvarig, orättvis och omodern". Ur ett socialdemokratiskt perspektiv är det klart att miljön är omodern och att satsningarna på jobben är oansvarigt, eftersom de själva inte gjort något på dessa områden under de senaste 12 åren måste ju någon annans satsaning vara fel. Hur trist detta ämne än är verkar det vara det mest spännande som hänt i vårt land idag, trodde inte nyhetstorkan infan sig förens i mitten av sommaren?

Hoppas innerligt att sommaren ska komma snart, det är vår och sol helt klart men nu kommer molnen och kylan igen… Vill ha värme och sol på heltid inte på deltid. Har gjort klart mina sökningar nu inför höstens eventuella pluggande. Det blir förhoppningsvis Borås om det blir nått alls. Har sökt 8 program där det är väl illa om man inte kommer in på nått av dem? Hoppas att det är en trevlig stad, det vore spännande att ta sig en tripp ned för att undersöka staden, ska se om jag har några vänner som bor i närheten man kan bo hos.

Jag har alltid gillat att arbeta med människor och varje gång jag gjort ett försök att ta mig frn det har jag misslyckats, har under våren sökt en massa kontorsjobb utan mänsklig kontakt men inte fått nått men idag ska jag på en intervju för en tjänst, visserligen bara fram till sommaren som assistent till en kille som är 9 år som behöver hjälp i skolan. Jag vet inte men det är nått speciellt med att hjälpa andra att utvecklas. Att se andra människor nå sina mål inspirerar mig mer än väldigt mycket annat.

Ne nu ska jag surfa runt i bloggosfären och se om jag hittar nått mer spännande att skriva om, om så är fallet kanske det kommer ett inlägg till för dagen. Kanske ska sätta mig och meckla med min blogg göra den lite mer personlig och spännande? Någon som har bra förslag på saker jag borde ha med eller saker jag borde skippa maila mig maila mig på christopher@liberal.se och berätta vad du vill se på denna sida eller om du har förslag på saker jag borde skriva om. Feedback är det bästa som finns!

Peace love och feedback

liberalism, feminism eller bara socialism?

Hej bloggen, hej alla läsare!

Nu är jag tillbaka i stora staden och jag har landat. Det var faktiskt ganska avslappnande att befinna si i Bollnäs ett tag. Kramades med mamma och träffade en massa gamla klasskompisar. Dansade fötterna av mig där på påskafton och påskdagen blev riktigt tung. De var dock tråkigt att min ledighet lyckades timas precis med det fåliga vädret, men sånt får man väl leva med ibland.

Jag har varit på politisk kurs, för er som följer min blogg vet ni att jag lämnade det parti jag tillhört de senaste sju åren för ett par veckor sedan och nu har jag varit på studiebesök hos ett annat. Som jag antog så kan jag inte hålla mig borta från att tycka tänka och föra en diskussion om hur vi ska forma morgondagen.

Under denna kurs måste jag erkänna att det var hysteriskt skoj, väldigt givande själsligt. Dessutom kom jag in i en feministisk diskussion som blev intressant. Vi började med att diskutera detta med delad föräldraledighet. Personen som började och var för gick igenom de grundläggande argumenten så som barnens rätt till båda föräldrarna och att vi aldrig kommer bli jämställda om vi inte gör det på laglig väg. Jag å min sida kom med de klassiska motargumenten som att det är inte frihet om man inte får bestämma själv och att det inte är statens uppgift att lagstifta fram nått som måste komma naturligt för att hålla. Men sen kom det till den intressanta delen, är det så att staten har försökt på alla andra vis eller inte? Ett vanligt argument som används till att pappor inte stannar hemma är att det har med ekonomin att göra, de tjänar mer därför förlorar familjen väldigt mycket på att pappan stannar hemma i stället för mamman. Men om man då ger 100% ersättning för alla som stannar hemma med sina barn? Då tar man ju utan att lagstifta delning bort ett av de argumenten som gör att pappor inte stannar hemma, kommer det i så fall att leda till att fler gör det eller är det så att mammorna inte vill ha papporna hemma? Det var en annan diskussion som fördes, av kvinnorna i församlingen faktiskt, att mammor trivs så bra med att vara hemma och vara mammalediga att de då mer eller mindre inte vill se pappan hemma. Jag vet inte om jag tror på det, eller snarare är det så att jag inte vill tro att dte är sant, men kanske.

Då kom genast motargumentet det blir för dyrt! Okej men då sätter vi ju helt plötsligt en prislapp på jämställdhet, det är okej om det kostar så mycket som det gör om man får 80% i ersättning men det är inte okej att ett jämställt samhälle kostar det som 100 % i ersättning skulle gå på?

Är det alltså så att jämställdhet är okej för politiker, feminister och debattörer om det inte kostar för mycket då är det enklare att göra det med tvång. Finns det då nånting som kan kallas för en liberal feminism eller är all feminism socialistisk och byggs genom kvotering och delning? Om man ska dra det till sin spetts så blir det ju så att all feminism är socialistisk om det enda sätt som man kan göra det på är den tvångsmässiga vägen då de andra anses för dyrt. Eller är det så att socialistiska feminister inte tycker att det får kosta men liberala feminister tycker det är okej att det kostar mer?

Vad kan staten göra utan att reglera eller kvotera, staten kan ge incitament, om det nu är viktigt att pappor är hemma kanske 100 procentig ersättning och andra incitament riktade mot företagen att släppa papporna lättare, även om jag tycker att det är sjukt att det ska behövas så är det så det ser ut många pappor stannar inte hemma för att det inte accepteras av arbetsgivaren. Måste man inte ur en liberalfeministisk syn prova dessa vägar först innan man tar till tvångsmedel som kvotering och delning?

Jag hoppas att min vän Johanna Nylander som bloggar på ämnena Frihet Fildelning och Feminism kanske kan ge mig svar på detta, så jag bollar över frågan till henne!

Peace love och liberalism

Påsklov och fjärillar i magen

Dagens inlägg blir rätt privat så alla ni som letar efter politisk åsikter och liknande får läsa längre ned på andra inlägg eller vänta på nästa.

Jag hr inte skrivit på ett tag, livet på 23 kvadrat rullar på i en numera ganska alldaglig takt. Det är rätt skrämmande vad man kan vänja sig vid om man måste. Numera kommer vi bättre överens med varandra än vi gjorde när vi delade på 100 kvm. Ska jag vara ärlig tror jag helt enkelt att det beror på att man blir mer öppen och lyhörd för varandra när man inte bara kan leva sitt liv rakt upp och ned. Lite som ett förhållande, ja fast i vårt fall helt utan den där delen när man kryper ned i sängs tillsammans.

Det har hänt en hel del den senaste veckan jag har blivit erbjuden en lägenhet i Borås, jag har bestämt mig för att börja plugga till hösten i just Borås. Jag hade från början fått intrycket att Borås var just en liten håla som saknade de mesta men när jag sedan googlade insåg jag att de bor över 100 000 personer där. Spännande jag trivdes bra i Gävle och tror jag kommer att trivas bra i Borås också.

Som jag skrev innan jag har börjat prata med en otroligt charmig kille i Borås, han är inte bara söt och smart han har också fått mig att inse hur mycket det är här i livet vi tar för givet när vi väl har nått dit. Vi har snackat i någon vecka nu och jag har fått nått enormt med fjärilar i mage, både skrämmande och skönt. Samtidigt som jag tar min sexuallitet och läggning som någonting ”normalt” och inget jag idag döljer som jag kanske gjorde i början så finns det så många andra som inte vet vad de vill som inte kan komma ut. Frågan är om en ”normalt” lagd person någonsin har mött kommentaren från någon han eller hon visat intresse mot ”jag vet inte om jag är redo” inte redo som i att ha sex utan redo som i att jag vet inte om jag kan vara jag ännu.

Som homosexuell måste man lära sig att vänta att ha tålamod. Vissa människor vill så otroligt gärna också vara kära men är inte redo. Precis som jag känner i magen att vissa just denna kille som ger mig fjärilar är värda att vänta på bara han själva orkar ta tag i sin process så känner jag i hjärtat att jag verkligen hoppas att det snart blir så accepterat att vara HBT att unga människor inte behöver ha sådan ångest över sitt eget identitetsskapande.

Nu över till något annat, är det inte underbart med vår, har jobbat ett par dagar på en skola i innerstan som fritidsledare i deras uppehållsrum och kan verkligen inte klaga. Sitta på skolgården, spela gitarr, sjunga och spela basket allt meddans vårsolen ger färg på kroppen. Tror aldrig jag har haft ett så givande och samtidigt rogivande jobb i hela mitt liv.

Nu är det dags för påsk också, ska åka hem till Bollnäs ett par dagar så jag kommer typ inte att kunna hålla kontakt med någon. Det är nackdelen med att ha föräldrar som bor på landet. Ska plugga, träffa gamla vänner och partaja på stadens enda krog. På onsdag ska vi ut ett gäng från gymnasiet och det kommer att bli hysteriskt skoj. Vem klagar liksom när maten och drinkarna kostar 25 kr styck.

Detta känns i allmänhet som ett ganska lamt inlägg så ska nog sluta skriva nu… alla ni som känner mig ni kan nå mig på min mobil den kommande veckan alla andra får ha en trevlig påsk.

Jag hoppas ha mer spännande att berätta när jag kommer tillbaka om en vecka!

Peace love och påsklov

Fri som en fågel i vårvinden

Då var det gjort, efter sju år har jag nu valt att lämna det Liberala ungdomsförbundet. Det tog ett par månader av funderingar fram och tillbaka men idag så bestämde jag mig. Jag är fortfarande liberal och kommer så troligen att vara till den dag jag slutar andas. Frågan rär bara vart man bäst får utlopp för sitt engagemang. Måste man vara partipolitiskt engagerad för att kunna påverka? Om man nu måste det så får jag fundera på nått parti som är liberalt precis som jag. Folkpartiet och Liberala ungdomsförbundet kallar sig båda liberala och för en i stor del liberal politik. Det är inte motioner och handlingsprogram som gör att jag inte längre känner mig hemma utan den så otroligt viktig interna kulturen.

Varje organisation bygger sin kultur, ett antal oskrivna regler och på det sätt som vi agerar mot varandra, en kultur som antingen utvecklar eller förskjuter oss som individer. När den kulturen inte går ihop med den personliga moralen, inställningen eller synen på politiken ja då är det kanske dags att gå vidare.

Att politik alltid delvis kommer handla om makt och maktkamp är något som de flesta som engagerar sig politiskt ganska snabbt accepterar, alla gillar det inte men man inser att det är spelets regler. Det är vad man gör av den andra delen det mer konkreta politiska arbetet som ens engagemang kommer att handla om. Men när det interna maktspelet blir politiken och allt man hinner med eller förväntas syssla med ja då är det inte längre skoj.

Vad händer annars då? Ja livet på 23 kvadrat fortsätter, vi börjar vänja oss nu. Det blir liksom som en dans efter ett tag. Vi gör båda allt för att inte trampa varandra på tårna så det börjar nästan bli löjligt.

Jag har bokat biljetter, ska åka hem över påsken, hem till mamma och den gamla byhålan man växte upp i. Ska bli lite skoj att träffa en del gamla klasskompisar.

Jag funderar på att flytta direkt till Borås istället för till Göteborg först, planen är ju att börja plugga där iaf och det verkar vara mycket lättare att få en bostad. Frågan är bara om det finns arbete? Men sånt brukar lösa sig om man som jag inte direkt är kräsen.

Har dessutom börjat snacka med en jättesöt kille, det är lite läskigt måste jag erkänna. Någon som både är intelligent och rätt charmig. Usch ska försöka hålla huvudet kallt denna gång, jag blir så jollig annars. Första gången det inträffar på våren brukar alltid hitta dem på hösten annars.

Peace love och frihet

Grattis till en pigg 50 åring!

Idag firar den Europeiska unionen 50 år, en lång tid har gått och stora förändringar har skett. De länderna som bildade föregångaren till dagens union, kål och stål unionen, byggde ett samarbete ur ruinerna efter två världskrig. De byggde ett samarbete med hopp och tro om att Europa en dag skulle resa sig ur askan och byta krig mot varaktig fred, fattigdom mot välstånd.

Den Europeiska unionen har växt med åren till att idag omfatta 27 medlemsländer, fortfarande står det en hel del länder utanför och väntar på ett medlemskap. För att de liksom oss tror på fred, välstånd genom samarbete och att vi tillsammans har mycket gemensamt. Många motståndare hävdar att det finns stora kulturella skillnader, att det finns för mycket motsättningar för att det ska hålla. Vist finns det kulturella skillnader, men de är inte i närheten så dramatiska som många vill ge sken av. Det är mest bara onda ord från människor som inte tror på fred genom samarbete utan hellre ser att den starkes rätt som ledstjärna.

Jag läste DN igår och blev otroligt glad över att se Europakommissionären Margot Wallström (S) och Statsminister Fredrik Reinfeldt (m) tillsammans skriva om hur viktigt Europasamarbetet är för framtiden. De visar att det är en fråga som går över blockgränserna och att det är så viktigt att lägga debatten om ja eller nej bakom oss. Socialdemokraternas nya partiledare Mona Sahlin gick sedan också ut i denna artikel med ett medhåll, äntligen tycks det som att det öppnats upp för att bygga en svensk Europapolitik med brett stöd så att vi kan tillsammans kan skicka budskap som håller även efter nästa val. Vi är medlemmar i det Europeiska samarbetet och hur ska vi nu göra det bästa av det. Vilka frågor bör vi gemensamt agera i och vilka ligger på de enskilda staterna.

Sen tillhör jag dem som önskar att vi en dag omvandlar Europa till en federation, trotts de kulturella skillnaderna är vi ett gemensamt folk. Jag tror att Europa och de länder som finns här skulle vinna på en Europeisk federation, en federation som har en tydlig gemensam utrikespolitik, en gemensam ekonomi, ett gemensamt försvar. Inte som en motvikt mot USA utan som ett komplement.

Många invänder då att det är omöjligt de finns så många saker vi är överens om och att vi kommer aldrig kunna bli som USA. Målet ska inte vara att bli som USA, vi kan lära mycket av dem men fördelen med att vara ”två”, om man får använda det uttrycket, är att man kan välja de delar av systemet som visat sig fungera och välja bort andar delar i det Amerikanska systemet och därmed skapa en egen modell av en federation. Jag är övertygat att vi aldrig kommer att klara den välfärdsnivå vi vill ha och bygget av en mångkulturell federation utan en stark invandring. Precis som USA byggde sitt välstånd på öppenhet och lyhördhet måste vi i Europa också öppna våra gränser för att ta emot de människor som delar våra visioner. Självfallet ska vi inte bygga det på slaveri och ägandet va människor men det är som sagt det fina med att komma efter Läs gärna denna artikel på ämnet.

Man ska också ha i åtanken att man måste börja någonstans, precis som amerikanarna började sitt federala bygge med 13 stater så måste vi också våga ta steget och starta någonstans. Jag tror inte att det kommer att gå smärtfritt och jag tror inte att det kommer att gå över en natt men börjar vi är jag övertygad om att vi om 100 år kommer ha en stark, väl fungerande och drivkraftig federation i Europa som gör att vi tillsammans har löst klimatproblemen, problemet med AIDS/HIV, problemen med svält, sociala orättvisor och många andra problem som på vägen har dykt upp.

Så ett stort grattis till den Europeiska unionen vi har idag, ett grattis men också ett hopp och en tanke om vilken union vi kommer att ha i framtiden.

Peace lov och födelsedagstårta

Välkommen till Volvosamhället

Vill börja dagens inlägg med att tips om en annan blogg, Tim Svanberg ledamot i CUF:s Förbundsstyrelse har utmanat Sverigedemokraterna på debatt men de har som de fegisar de är dragit sig ur. Läs hela historien här.

Tycker det är lite intressant att de under den tid de funnits konstant kört tricket ”vi får inte vara med” och nu när de faktiskt får frågan om att debattera kommunala angelägenheter i de kommuner de har blivit valda så drar de sig undan.

De gräver sin egen grav, inget att klaga egentligen över, då många av deras röster hittills varit missnöjesröster kommer de troligen att förlora dem nu när de försöker bete sig som ett etablerat parti.

Men nu till dagens egentliga ämne för mitt skrivande. Välkommen till Volvosamhället! Nu på morronen rapporterar SVT och DN om att Volvo kan tänka sig att vara med , tillsammans med staten, och finansiera vägar och broar som är viktiga för koncernen. Att de kan tänka sig vägavgifter som ett sätt att sedan få tillbaka sin investering.

Det är på ett vis otroligt bra, när samhället inte kan betala allt kan företag som också vinner på just den infrastrukturförbättringen vara med och bidra istället för att projektet skjuts på framtiden. Samtidigt kommer vi då att till fullo börja leva i ett delägt samhälle där Volvo äger vägarna och kan ta ut avgifter, där andra företag kan delfinansiera andra delar av vår infrastruktur och ta betalt för det.

Åsa Torstensson den borgerliga infrastrukturministern har sagt att regeringen ska undersöka saken, vilket är ett betydligt mer positivt svar än vad Sosse regeringen innan gett.

Jag tror att det viktigaste i detta är att det är en samfinansiering och att det är samhället som äger vägen trotts att Volvo sedan vill ha avkastning.

När jag surfade på DN så jag denna artikel också, bara så underbart. Jag bloggade ju tidigare om att Mona och Margot nu kommer för den socialistiska delen av detta land närmare EU som två herdar. Att hon sen säger att den sittande borgerliga regeringen gör mer än den förra är bara underbart, särskilt för oss som diggar EU och Margot.

Nu ska jag till jobbet, och hoppas på att min årskurs 9:e som jag ska ha i svensk inte fortsätter med den underbara leken de kom på igår. Ni vet den där blicken ett barn kan få när det kommer något verkligt underbart, tv av mina elever fick den igår när de insåg att man kan bryta sönder tuschpennor och skvätta färgen på varandra… De vita väggarna i klassrummet är inte längre vita om vi säger så *suck*. Så mogna är 15 åringar, sen tycker vissa att de borde få rösta året därpå? Jo tjena!

Peace love och Europafederalism

1984

Vem kunde ana att George Orwells 1984 skulle kunna få en sån stor betydelse i det Amerikanska valet 2008? 1984 var i övrigt ett bra år, kan man tycka om man som jag är född då, nu är det ett år som är på tapeten igen. Inför 2008 års presidentval i USA har det plötsligt seglat upp nya kanaler att marknadsföra sig i. Slaget står inte längre om vem som kan skaka flest händer utan om vem som lyckas, givetvis utan att direkt själv kopplas till det, smutskasta de andra mest i kanaler som den moderna Amerikanen har tagit rakt in i sitt hem.

Läste i dagens metro om de korta små videosekvenserna som ligger uppe på YouTube på Hillary Clinton, någon händig själ har klipp ihop Apples 1984 reklam och slängt in Hillary. När jag sen letade rätt på filmen, som för övrigt är rätt skoj, även om jag är en anhängare av hennes kampanj, så hittade jag inte bara den utan också diverse liknande på Obama. Den bästa va dem alla va dock den lilla reklamsnutten som i sann George Orwellanda ifrågasatte hela det amerikanska tvåpartisystemet.

Hur viktigt är egentligen detta spel bakom kulisserna och vad ger nya kanaler som bildbloggar och filmbloggar politiker för möjlighet att visa på ”sanningar” som inte går att prata om? I en värld där politiker måste stå för alla sina åsikter tenderar de till att bli mer tillbakadragna och sällan gå till personangrepp. I forum som anonyma bloggar blir världen en helt annan, man kan säga mer om fler utan att det blir fel.

En Amerikanske presidentkandidat med självaktning kan inte i talarstolen säga du är dum i huvudet till sin motståndare, men kan… kanske inte själv men med lite hjälp lätt svänga ihop ett tjugosekundersklipp som visar just detta. Någon har gjort det med Hillary, tagit de absolut värsta och galnaste bilderna man kunnat finna och sen lagt på lite schyst musik.

Jag tror att valet 2008 i USA kan visa på om metoden är användbar eller om den på sikt straffar den som gör det. Visar det sig att den är användbar tror jag att vi kan komma att se delar av liknande strategier i Europaparlamentsvalet 2009, för att inte tala om att de kan komma att bli en ganska stor grej i valet 2010 om kanaler som YouTube fortfarande är populära och användbara?

Det skulle vara intressant att veta vad bloggare som Johan Ingerö tycker, jag råkar veta att just Johan har ett stort intresse för Amerikansk politik och ett enormt kunnande på området Amerikansk politik i synnerhet och media i allmänhet. Läs hans blogg den är bra, väldigt höger, men bra.

Om jag ska tycka nått, och det brukar jag gilla att göra, om Hillarys politik så gillar jag detta uttalande angående den framtida energipolitiken i USA. Jag sprang på det meddans jag rotade efter annat på YouTube. Intressant tanke att säga att de ska använda vinstpengarna som genereras av olja för att kunna finna andra energikällor. Jag är tveksam till om det är rätt väg men den är intressant. Jag får återkomma med ett inlägg kring det vid ett annat tillfälle. Nu ska jag laga matlåda och kolla på Discovery. Jag måste nog förbereda mina lektioner för imorron också, ska fortsätta leka svensk- och engelsklärare veckan ut.

Peace love och YouTube åt alla

Besvikelse

Nu har jag gjort det… och vilken besvikelse! Den beryktade glassen har nu slunkit ned, hallonsmaken var mycket syntetisk men överdraget var ganska gott. Men när det kommer till det beryktade sminket jag kan inte med ord beskriva hur besviken jag blev. Här hade jag gått och byggt upp förväntningar över att det skulle va ett skojigt glittersmink med. Ja vad fick jag då ett litet rör med glitter i men de finns ju inte en chans i hela världen att det kommer att fastna där man vill ha det, men över hela golvet skulle man nog kunna hitta det.

Ne Johanna nu blir jag besviken, ska du blogga om sexistiska glassar så får du se till att GB håller måttet först. Det finns ingen pojke... Eller flicka heller för den delen som inte kommer att bli beviken över detta.

Peace love och besvikelse

Stjärnglass och glittersmink

När jag surfade förbi min kompis Johanns blogg efter jobbet idag så såg jag ett spännande inlägg som gör att jag idag kommer att snacka jämlikhet. Kolla in hennes övriga inlägg om du inte redan gjort det. Hon är grym så är det bara även om hon inte alltid har rätt!

Jag hatar könsroller, eller snarare jag tycker att det är okej att man lever det liv man vill leva och med den manliga eller kvinnliga sida i sig man vill oavsett vilket kön man tillhör. Jag tycker fruktansvärt illa om att människor ställs i fack särskilt när det görs av andra som reklamindustrin och när det utnyttjas av företag.

Trotts att jag i grunden således borde avsky GB och den en av de nya glasser de nu pressenterar kan jag inte låta bli att komma med en enda reaktion när jag ser den… VILL HA! Jag vill verkligen ha denna glass, okej stjärnglass med hallonsmak bara det är underbart dessutom får man glittersmink. Som 22 årig kille kan det inte bli bättre, tänk på alla de gångerna som man har varit på väg ut och är på massa med party humör. Så ska man på ett party med glamourtema eller med diskotema eller nått annat roligt tema där glitter är befogat och varje gång inser man när man öppnar badrumsskåpet att man inte har glitter. Eftersom jag är kille och enligt min steriotypa känsroll inte ska ha sånt. Efter sommaren 2007 kommer jag aldrig mer ha det problemet det lovar jag.

Nu när jag ändå är inne på temat jämlikhet, ja jag säger jämlikhet och inte jämställdhet. Eftersom det helt klart är fler grupper som behöver arbeta på det än män och kvinnor. Även om jag förstår att det är lättare att snacka om just enbart män och kvinnor det gör ju att man för ytterligare en tid kan sopa alla andra problem under mattan.

Men jag kan inte låta bli att fundera över en sak. Strukturer de flesta är överens om att de finns, inte alla med de flesta, även om det inte på något vis betyder att människor är överens om hur de tar sin form. De som då får mig att fundera är vart de kommer ifrån och hur länge de har funnits? Har de funnits så länge det har funnits människor? Det tror jag inte, de har funnits länge men inte så längre. Då måste de alltså ha uppstått? Hur var och när uppstod dessa strukturer? Med största sannolikhet var det män som skapade dem för hade de vart kvinnor hade de knappast blivit marginaliserade i samhällets styrande skick på de vis de under de senaste århundradena har varit i västvärlden.

Samtidigt är det de som är intressant vart de kommer ifrån egentligen inte, jag undrar mest för att jag av naturen är nyfiken. Det som är intressant och viktigt är vad vi ska göra åt det? Jag tror nyckelordet är individer. Vi måste se människor som individer. Alla killar förtrycker inte tjejer, alla tjejer är inte förtryckta. Ja killar tar plats, är framåt och har mål. Jämlikhet innebär inte att killar måste bli tysta de betyder att det måste bli okej för tjejer att också vara framåt. Precis som det måste bli okej för killar att vara mer tillbakadragna utan att bli idiotförklarade och sedda som svaga. Ska vi leva i ett jämlikt samhälle måste vi delvis sluta se könen. Alla individer ska ha samma rättigheter av den enda anledningen att de är individer i vårt samhälle. Barn måste få växa upp utan at höra du måste bli mer manlig flicka lilla för annars tar du dig inte fram, kom igen nu killen visa din svaga sida så du inte blir en machoman.

Nu har jag snurrat in mina tankar rejält va? Jag har dessutom gett mig in i en debatt som jag hade tänkt passa mig för… Hoppsan är väl ett passande ord. Ser ut som att jag kanske kan komma att bli kvar i Stockholm också, de var jag inte riktigt beredd på. Men ska på en arbetsintervju på tisdag och det är till ett jobb som man inte säger nej till om man säger så.

Annars rullar livet vidare på 23 kvadratmeter för er som läser min blogg mer för de privata delarna än de politiska. Händer inte så mycket spännande, börjar lessna lite smått på att den enda utsikten vi har i lägenheten är rakt in i grannens lägenhet. Har fått en otrolig abstinens inte bara för att syssla med politik utan också för att arbeta med medieanalys- och strategi. *suck* men abstinens är bra, min sommarabstinens är här också. Den stillades något när våren gjorde gästspel. Någon som vet vart den tog vägen föresten? Våren alltså, den har försvunnit…

Peace love och stjärnglass

Vårvindar och politiskt maktspel

Idag var en fin dag, den var precis så där lagom vårig. Vårsolen som lyser på en och gör en alldeles glad inombords men så pass kyligt i luften att det biter lite i kinden. Helt enkelt en underbar vårdag.

Jag saknar politiken, jag saknar det politiska tyckandet och delvis det politiska spelet. Men jag saknar inte det parti jag tillhör. Borde man fundera djupare på sitt engagemang då? Efter ett tag blir ens partitillhörighet en del av en och allt annat otänkbart. Samtidigt som jag alltid sett mig som liberal och troligen alltid kommer att vara liberal är frågan om folkpartiet fortfarande är det. När till och med partisekreteraren går ut och börjar skrika om att andra partier och andra individer är mer liberala än vad vårt parti är ja då kanske man ska lyssna på honom?

Frågan är då vad liberalismen i Sverige finns, finns den här på det fria nätet eller finns den i partiform också?

Pratade med min vän Magnus Andersson som nu kandiderar till CUF ordförande, han tycker givetvis att liberalismen i Sverige är placerad i centerrörelsen. Centerrörelsen är väldigt intressant ungdomsförbundet och delar av partiet är väldigt liberalt, ja till och med mer liberalt än folkpartiet som Erik Ullenhag så uppenbart påpekade på DN debatt. Meddans andra delar av rörelsen är väldigt reaktionär och vurmar för både landsbyggds subventioner och för jordbrukssubventioner inom EU. Frågan är vilken del av rörelsen som kommer att vinna på sikt den liberala falangen eller den mer reaktionära.

Det är väl i grunden samma fråga som uppkommer för eller senare i alla partier, den förnyande delen möter traditionalisterna. Folkpartiets förnyare ville ha hårdare tag den striden står än idag även om det är i mindre skala än efter valet 2002 och kommer troligen inte att avgöras förrän partiledarstriden efter lejonborg. Striden inom Socialdemokraterna är förestående och kommer att komma, de måste förändra sig för att överleva frågan är om alla är med på det. Moderaternas förändring var ganska kosmetisk men bara det väckte en del ont blod, men det kommer att flyta lågt till den dagen siffrorna vänder nedåt. Ingen klagar så länge det går bra, det som saknas i politiken idag är långsiktigt het och tilltro till den förändring man vill göra. Jag tror och hoppas på Magnus av den anledningen, förutom att han är en otroligt kunnig politiker har han den uthålligheten som krävs. Startar han en förändring så ser han den igenom.

Jag måste erkänna att jag saknar det politiska livet att tycka och tänka. Men saknar man det så är det kanske dags att engagera sig igen?

Ne nu ska jag kolla på tjejerna i sex and the city innan det blir sovdags, ska jobba på en skola som ligger 7 minuter bort från där jag bor. Det är helt underbart…

Peace love och politiskt spel

Uppkopplad, Okopplad och bortkopplad

Jag har nu levt i över en vecka utan det. När man har det varje dag är det himla svårt att förstå vilket behov och beroende man egentligen har skapat åt sig själv. Att dra en lina har fått en helt ny innebörd, jag pratar självklart om Internetuppkoppling. Jag har varit utan lina i över en vecka och när den västa abstinensen har lagt sig inser man hur beroende man är. Jag måste göra något åt det. Men nu har jag äntligen fått tillbaka min koppling till verkligheten och jag kan kolla min mail, blogga, söka lägenheter igen. Jag har också slutat att ha nervösa ryckningar i mina fingrar… Jag kan alltid inbilla mig att det inte hade nått som helst samband.

Livet på 23 kvadrat fortsätter. De finns vissa saker jag verkligen skulle rekommendera människor att låta bli då talar jag inte om idiotiska adrenalinkickar som bungyjump, fallskärmshoppning eller extrem rafting. Ne jag talar om att frivilligt utsätta sig för att bo inneboende hos en vän på 23 kvadratmeter. Vist vi har det rätt mysigt och vi har inte slagit ihjäl varandra ännu men det tär.

Jag får reda på fredag om min bostadssituation kommer att bli en smula bättre från den 1 april så just nu håller jag mest tummarna för det.

Ja det har hänt lite smått och gott sedan jag bloggade sist, sossarna har fått sin första kvinnliga partiordförande. Det tog 118 år och sker lite så där på nåder, undrar hur det känns att bli vald med vetskapen att det var minst två andra som tackade nej för att du skulle bli intressant? Ja två som tackade nej och en som blev mördad. Det positiva med att Mona tar över Socialdemokratin, ja förutom det uppenbara att Persson försvinner, är att även Margot Wallström kommer att komma smygandes. Även om bara blir i kulisserna så kommer hon att finnas där och tillsammans med Mona kommer de se till att den socialdemokratiska rörelsen kommer att komma Europa närmare. Inte på samma pompösa och peka med hela handen vis som ordförande Persson gjorde utan de kommer mer att som två fårherdar leda de vilsna socialisterna i sätt riktning.

Folkpartisterna har börjat knorra i leden och de som inte tycker om Lejonborg och troligen aldrig har gjort det ser sin chans att röra om i grytan. De namn som det har pratats om är Johan Pherson och Cecilia Malmström. Personligen måste jag ju erkänna att jag lätt skulle komma tillbaka och engagera mig i partiet om Cissi tog över rodret. Superkvinnan kallades hon för övrigt i tidningen chef efter att man undersökt vilka statsråd som var ”bästa cheferna” lika bra gick det ju inte för Lejonborg då som hamnade i botten.

Kan inte låta bli att ta upp ett ämne som jag har funderat över. Människor som spelar musik ur högtalarna på sin telefon på kollektivtrafiken. Jag retar upp mig varje gång det sker en person som plockar upp sin mobil och verkligen vill lyssna på musik, vist de vill vi alla ibland, då stoppar de flesta av oss i ett par hörlurar och allt är frid. Inte dessa individer dock de börjar lyssna på sin musik ur högtalarna helt utan hänsyn till att vi som sitter bredvid kanske inte vill höra. Men vad säger man? Jag har flera gånge retat upp mig så pass att jag vart på väg att skrika rakt ut. Men jag vet inte vad jag ska säga? Jag vill verkligen få till en sån där dräpande elak kommentar som gör att de inte bara stänger av utan att de också aldrig nånsin mer kommer på idén att göra om det… Jag hoppas att jag hittar en snart, innan jag blir vansinnig.

Nu ska jag bege mig ut i vårregnet, det är inte bara nackdelar med växthuseffekten. Jag måste erkänna att jag är rätt förtjust i detta med tidig vår kort varm vinter mm.

Peace love och tussilago

Böghöger och bostadsbrist

Var ett tag sen ja bloggade sist det har hänt alldeles för mycket den senaste tiden. Först fick jag vinterkräksjukan… Det var verkligen ingen höjdare alls. Sen tog jag mig min ryggsäck och åkte en tur till dalarna för att tala om miljöpolitik, mer specifikt liberal miljöpolitik. Vi hade det mysigt och trevligt så som man oftast har i små lokalavdelningar av ungdomsförbund som tror att det är större än vad det är. Vi spårade dock u en smula och kom in på allt annat också vi han bla. Diskutera nattväktarstaten och kärnavfallshantering. Eftersom jag inte vill klassa mig som bombhöger men endå måste erkänna att jag gått och blivit blåare på sistone så får jag väl helt enkelt kalla mig för böghöger.

Jag är upprörd idag läste just min kompis Tommys blogg, han kommenterar Dansk Folkeparits vilja att lägga sig i sexualundervisningen. Det tycker jag ni ska kolla in.

Efter det han jag hem och byta väska innan jag åkte på en visit till Göteborg för att träffa lite vänner och kolla på en lägenhet. Vi hade det jätte trevligt en smula för mycket alkohol kanske, men det är sånt som händer så lätt. Jag va dock tvungen att åka hem tidigare än jag hade räknat med, de visade sig ju att alla biljetterna va slut på söndagen så de kom aldrig några sista minuten biljetter. Jag är mest glad över att jag kom på det i tid att det var just för att det va helt slut som de inte dök upp några. Annars hade min hemresa kostat mig 942 kr någonting jag verkligen inte hade velat lägga ut.

Däremellan han dessutom en av mina vänner som närmar sig 30 med att bli sur nog på mig för att säga upp bekantskapen med mig. Jag hade nämligen vart ute och fikat med hans ex, men han kunde inte erkänna att han tog det personligt. Varför kan inte vissa människor bara lära sig att det är enklare att säga som det är direkt.

Sen kom jag hem och har jobbat lite, flyttpackat en hel del. Jag är osäker på hur jag kommer att överleva de närmaste veckorna. Min otroligt snälla kompis låter mig bo i hennes nya lägenhet eftersom jag fortfarande inte hittat någon. Problemet är att vi två ska dela på 23 kvm, inte mycket till privatliv där inte.

Ja det va väl det för just nu… På grund av flyttandet kommer jag inte att ha Internet på en vecka ungefär så det kommer inte att kunna bloggas riktigt förens i slutet på nästa vecka.

Men när jag kommer tillbaka ska jag försöka börja bildblogga mer, så ni har alla någonting gott att se fram mot.

Så till dess säger jag bara

Peace love och böghöger

Storebror FRA...

Så går sången.

Jag har inte läst hela grundlagen, jag har studerat delar av den på högskolan men inte hela. Jag har dock total tillit till att den när den konstruerades skrevs av människor fulla av kritiskt tänkande och som var medvetna om att staten är vad vi gör den till. Än så länge är staten bestående av människor som kan om de vill välja att inte agera som de blir ombedda att göra å statens vägnar. Militären kan ordervägra om det anser att det är moraliskt fel, vi kan begå civil olydnad om vi anser att konsekvensen är värd att ta.

Kommer det att se likadant ut om 10, 20 eller kanske 40 år? Håller vårt kritiska tänkande på att utarmas? Läste i dagens SvD, ingen tidning jag läser allt för ofta lyckligtvis, en krönikör som diskuterade ämnet säkerhet mot personlig integritet.

Det förslag som lagrådet nu har godkänt diskuterades, krönikören ställde det mot hur det ser ut i dagens USA. Amerika är et land där prioriteten av högt agad är att fånga alla som är, kan vara, kan ha varit eller kan komma att bli terrorister och helst låsa in dem utan prövning, Trotts detta har man i det landet en möjlighet att överprova beslut om att lägga sig i människors tillvaro. Man kan alltså överklaga buggningstillstånd och man kan kräva ersättning i viss mån om man blivit utsatt för kränkningen på för tunna grunder. Det finns begränsningar i vem och varför kontroll av elektronisk post och telekommunikation får förekomma. De flesta svenskar anser nog att vi i Sverige är mer civiliserade än amerikanerna, de flesta länder anser sig nog vara mer civiliserade än alla andra oavsett om det är sant eller inte, trotts det ska vi nu utan alt för stor debatt tillåta den svenska riksdagen och regeringen att driva igenom lagförslag som helt och hållet sliter hål på vår rättstrygghet.

I den lagrådsremiss som ”godkänts” finns det ingen möjlighet till överklagan eller överprövning, det finns inget som säger att FRA ska kunna granskas av någon annan än en ditsatt chef för enheten som ska ha juridisk kompetens.

Hur kommer det sig då att de land i världen som går i fronten för kriget mot terrorism, de land som skapade det kriget, de land som många anser ha tappat all rim och reson helt plötsligt har en större trygghet för sina medborgare än vad vi snart kommer att ha?

En valig invändning är men det är ju bara trafik till och från Sverige som ska granska genom FRAs spionmaskin? Vist å är det, men Internet kallas intet för en gränslös värld utan anledning. Mitt hotmailkonto ligger inte på en server i Sverige, följaktligen kommer all min mailtrafik att passera ut och in igen genom Sverige och därmed vara helt okej villebråd för Pojkarna och flickorna på FRA att granska.

Jag har inte för avsikt att begå terrorbrott, trivs ganska bra med det demokratiska statskick vi påstås ha. Däremot vill jag inte att någon annan ska läsa min mail. Vi måste se detta ur ett bredare perspektiv, ja vist de kan förhindra brott. Det är helt sant även om jag är övertygad att man överdriver fördelarna med det. Men till vilket pris?

När kommer staten att förvandlas från att vara någonting bestående av individer som styr ett gemensamt samhälle till att bli en stat där staten styrs av ett fåtal med information? Information är och kommer alltid att förbli makt. Vill vi ge den makten till ett fåtal individer utan att de granskas?

Filmen V för vendetta är en ganska bra bild över vart det kan leda, ingen kan påstå att det kommer hända över en natt. Men faktum är att så länge vi låter vår egen rädsla kontrollera oss och inte vi den så kommer vi spela människor med mindre bra avsikter i händerna.

Hela poängen med terror är att vi i vår rädsla ska konsumera oss själva, jag menar varför förgöra oss, när vi kan göra det själva. Varför ska de som så önskar med våld avskaffa vår rättstrygghet, vår demokrati, vår tillit till varandra och hela vårt statsskick när vi så glatt gör det åt dem? Terroristerna har redan vunnit, vi gör deras jobb åt dem för vi är så rädda för dem.

Jag dör hellre i ett terrordåd i en fri värld än att överleva tills jag fyller hundra i en värld som inte längre är en demokrati eller rättsstat.

Peace love and demokrati

Runaway

Dagens blogginlägg kommer att sakna politiska kommentarer och trividutter, så är det de du söker skippa att läsa detta inlägg.

Idag är en sån där dag när vissa saker slår än. Ja alltså ingen som rent fysiskt klipper till än utan mer en mental uppenbarelse. Jag klarade av det! Jag lyckades idag äntligen ta mig till min pappas grav. Han dog för fem år sedan och har inte klarat av att besöka den förens nu. Precis som jag stod där så insåg jag plötslig hur skört livet är. Jag menar det var jag och flera hundra döda människor. Plötsligt lär man sig att uppskatta sin puls även om den är svag.

Ne men när det plötsligt slår än att det man sysslar med är ganska trivialt ändå. På morgonen hade jag ångest utan dess like över att jag skulle få in min sista tenta för denna omgång. Två timmar senare är det liksom ingenting. Våra liv är ganska korta och ändå så spenderar vi en stor del av den tiden åt att fundera över vad vi inte lyckats med, hänger du med? Varför är vi arga, ledsna och sura och hatiska? Snacka om slöseri med tid! När vi skulle kunna vara glada och njuta av den tid vi har.

Har bara känt idag att jag vill rymma… lite så där som man gör när man har fått nog av sin familj i typ 10 års åldern och packar en morot och lite saft och säger att man ska rymma. Nu när jag är 22 skulle jag dock vilja göra det på riktigt. Packa en stor väska ta min nalle i handen och bara rymma från allt vad det heter att vara vuxen. Rymma från det att jag måste skaffa mig ett nytt jobb, att jag måste hitta en lägenhet att betala räkningarna, att snacka med folk jag egentligen inte vill osv.

Har i vilket fall som helst bestämt mig för att 2007 ska bli utrensningens år. Jag ska leva livet! Jag ska rensa ut bland mina grejer (behöver du möbler hojta till), i min livsstil, i mitt engagemang osv. Allt ska rensas jag ska till och med rensa ut min telefonbok och min msn lista… Så är du min vän och vill vara kvar är det bäst att du hör av dig snart. Jag ska lägga min tid med Jonathan bakom mig. Precis när jag hade bestämt mig för det fick jag ett bakslag och började sakna honom en massa men nu har jag raderat alla mess, hans adress, nummer, msn och qx från alla mina listor. Någonting jag borde ha gjort samma stund som det tog slut.

Fick reda på att min syster flyttat tillbaka till Sverige igen, hon har alltså flyttat tillbaka till Stockholm från New York… Hon hade ju kunna säga till innan så hade jag kunna ta hennes lägenhet istället *hallå*. Men jag antar att det hade varit lite för lätt och hur skoj vore livet om det var lätt?

Ska jobba imorgon med större barn på högstadiet. Kommer med min normala tur troligen hamna i en klass åtta som ska ha sexualundervisning. Hoppas att jag slipper eleverna med rakblad i öronen. Jobbade en gång i en klass i norra stockholm, det första jag ser när jag kommer in i klassrummet är en tjej med riktiga rakblad hängandes i ståltråd från öronen. Det är då man bara snällt ber den eleven att inte skaka på huvudet under lektionen...

Jag vill tatuera mig, jag vet vart, jag vet vad jag vill ha med men inte hur. Har också bestämt mig för att pierca mig i ögonbrynet och kanske i läppen. Ja och sen ska jag ta hål i ett öra, men det tror jag bara e snyggt om jag har riktigt kort hår så jag är inte helt hundra på den ännu. Jag kommer att se ut som en levande nåldyna efter detta år är över. Till det ska då också nämnas att jag är livrädd för sprutor och nålar generellt det kommer att bli skitkul.

Okej lite politik blir det ändå… Läste att Fredrik F inte får köpa salladsbaren tillsammans med Dominica. Det tycker jag e jätte tråkigt, jag som planerade att söka jobb där nu när jag ska flytta ned.

Peace love and dödsångest

Varning varning tentaperiod pågår

Just nu har jag två tentor som ska vara inlämnade så det finns risk att min blogg inte kommer att se en uppdatering innan onsdag kväll. Hoppas att ni överlever!


Peace love and tentamen

Barn, barn underbara barn

Jag har tagit lite extratimmar nu på mitt gamla arbete som lärarvikarie. Det var ca 10 månader sedan jag sist hade en klass, gissa om man har blivit ringrostig. Har nu jobbat två dagar och det känns, det känns överallt. Kom hem idag och skulle berätta nått till min kompis som jag bor med, efter en stund tittar hon bedjande på mig och säger ”du barnen har gått hem du behöver inte skrika”. Jag somnar sittandes framför tv:n. Fördelen är att jag åtminstone är trött om nätterna. Ibland undrade jag idag om jag var mest polis eller lärare, en kravallutrustning hade inte suttit fel heller, tre slagsmål och ett antal kastade sudden lämnar spår.

För er som alltid undrat vad som egentligen händer i det där lärarrummet kan jag meddela att det är mer än man kan tro. Har aldrig vart på en arbetsplats som det skvallras så mycket på som i en skola. Om föräldrar, om elever, om de lärare som inte råkar vara där. Det är väldigt spännande att lyssna på, man får perspektiv på saker. För er som inbillade er att era lärare snackade skit om er, ni hade så rätt så.

Jag är dock på det klara med att finns det en arbetsgrupp som är underskattad i denna värld är det lärare, konsten att inspirera barn är verkligen ingen barnlek. Jag försökte få mina treor att göra ett grupparbete idag, de flesta jag gått i skolan med har alltid tyckt att grupparbeten under hyfsat eget ansvar är rätt skoj. Helt plötsligt sitter det 16 elever och säger nej vi vill inte… Samtliga med armarna i kors och sura miner. Hur hände de liksom, vart gick det fel?

Började chatta med en mycket intressant prick idag, ibland händer de liksom att man träffar på någon som man har saker gemensamt med men ändå tycker det är skoj att snacka med. Vi kan kalla henne för Creepy bruden. Det är sällan jag finner kvinnor spännande, men hon verkar spännande som person. Så nu var hon nämnd här i bloggen med.

Jag har funderat mer på det där med energimärkning som jag bloggade om för ett par dagar sedan. Vi är ena hejare på att märka saker med svanar och blommor och liknande saker men varför har vi så svårt att ta till oss tillexempel det lilla gröna lövet som symbol för helt vegetariska produkter? Okej jag är inte vegetarian, men jag bor med en, de är ju rena mardrömmen att handla. Vad än som ska köpas får man ägna en halvtimme åt varje produkt för att tyda innehållet. Visserligen har jag blivit en hejare på detta med ämnen och E koder, ja och sen har jag slutat att äta vissa saker också. Vissa saker mår man bäst av att inte läsa innehållet på så är det bara. Inte för att jag är blödig på nått vis. Jag vet att kött är djur men vissa beskrivningar är direkt osmakliga.

Nu blev det sidospår igen, jo det jag tänkte skriva om var just detta med energimärkning. Klimat är ju populärt just nu och ska vi göra nått åt det så är energikonsumtionen en viktig faktor särskilt användningen av fossila bränslen. Borde man inte då kunna märka exempelvis matvaror med ett energital? Så här mycket energi har förbrukats för att tillverka denna produkt.

Dels så skulle det tvinga tillverkarna att minska sin konsumtion av el vid själva tillverkningens processen men framförallt skulle det mycket tydligare synas hur otroligt klimatfientligt det är med transporter.

Jag som marknadsliberal tycker att det är vi som konsumenter som bär ansvaret för att göra nått åt den situation vi satt oss i, eller ja snarare den situation som våra föräldrar satt oss i, med det ansvaret på oss kan vi inte skylla på andra. Vi kan inte skylla på staten, på företagen eller på grannen. Om man börjar energimärka så är det upp till oss att säga antingen så tycker jag det är så pass viktigt att våra barnbarn inte tvunget måste skaffa sig simhud mellan tårna för att överleva att jag är beredd att betala några kronor extra, eller att säga nej jag har inte lust att betala för jag bryr mig inte. Men med en direkt energimärkning ser vi skillnaden och vi vet vad det betyder och vad den betydelsen har för konsekvenser. Vist krav och svanmärkta produkter är bra, det är dock väldigt svårt att direkt koppla det till vad det påverkar och hur det i sin tur kommer att påverka oss i framtiden.

Mer enerigmärkning helt enkelt, kundmedvetenhet och personligt ansvar!

Dagens lärdomar är ska du bli lärare utbilda dig först till polis och skaffa kravallutrustning. Hittar du trevliga människor var rädd om dem och ska vi rädda värden krävs det att både du och jag börjar med vårt eget handlande, i dubbel bemärkelse, för att det ska förändras.

Peace love and kravallutrustning

Konsten att vara arbetslös

Jag har blivit reducerad till en handlingsplan. Allt jag är och allt jag vill bli är nu mera endast en handlingsplan. Människor jag känner brukar hävda att det är myndigheter som arbetsförmedlingen och a-kassan som gör att det fortfarande finns folk som röstar på det socialistiska blocket. Jag vet inte hur de har kommit fram till den insikten, personligen så glider jag bara längre och längre ut på högerkanten för var dag som går av min arbetslöshet och varje möte med systemet.

Jag har nu intagit ståndpunkten att Sverige bara behöver en social myndighet, en enda myndighet som tar hand om arbetslösa, sjuka, människor med barn, de utan barn, de som inte kan få barn och de som tror att de är barn. Ett system där vi har en grundersättning för att vara sjuk, arbetslös mm. Utöver det får var och en sedan ha privata alternativ som extra a-kassa och andra försäkringar. Vi har inte statliga hemförsäkringar, tack och lov, varför ska vi ha en statlig extra arbetslöshetsförsäkring? Grunden ska vara att alla människor har rätten till ett tryggt socialt skyddsnät som staten och vi som människor i staten gemensamt bekostar och fördelar men som vi har det idag är det ju löjligt. Idag har jag också fått lära mig att vad du än gör, försök inte göra nått åt din situation i alla fall inte om det inte ryms inom ramen för myndighetens sätt att tänka.

Jag förklarade för min handläggare, när hon frågade om jag hade planer på att studera, att jag just nu håller på att plugga 10p distans för att jag ska kunna få studiestöd om jag väljer att plugga igen till hösten. Kvinnan tittar då bestört på mig och säger ”har du meddelat detta till alfakassan?”. Lite tvekande svarar jag att det har jag nog inte. Då förklarar hon för mig att jag troligen inte kan få alfakassa om jag studerar trotts att jag söker arbete på heltid. Hur i hela fridens namn ska man då kunna utbilda sig vidare för att i framtiden faktiskt kunna få ett arbete och inte behöva vara arbetssökande? Framförallt hur ska man kunna söka jobb och vara arbetslös samtidigt som man försöker kompetensutvecklar sig? Jag säger bara en sak, don´t mess with the mighty myndighet arbetsförmedlingen.

Inspirerad av mitt möte med denna inflytelserika, i alla falla över mitt liv, myndighet gick jag sedan till huset bredvid för att ta reda på vad i kommunalvuxenutbildningsväg Huddinge kommun kan erbjuda. Min första fråga var ”finns det distansutbildningar på komvux?”. Kvinnan vid disken tittar skeppiskt på mig och frågar ”du menar sådana man läser via Internet”. Varför det då infan sig en väldigt stor lust att replikera med "nä då de går bra handskrivet och brevledes också" låter jag vara osagt, jag behärskade mig, det gäller att se utmaningarna i det lilla. De visar sig att det inte finns några nationella komvux kurser utan att det bara finns kommunalt. Så i valfrihetens land Sverige måste du antingen bestämma dig när du är 15 för vad du ska göra resten av ditt liv eller bosätta dig på en och samma plats under en längre tid ingen plats för att flytta här inte. Vore de inte en ganska god idé att ha någon slags nationell samordning så att du faktiskt skulle kunna flytta mitt i terminen utan att för det behöva försaka alla dina framtidsplaner? Men varför göra det lätt *suck*?

Nu ska jag ta och ringa den ensamma lilla sjuklingen i forsmark och försöka muntra upp honom, utan att allt för spydigt påpeka att jag nu också efter vår träff är en smula sjuk…

Peace lova and kommunal vuxenutbildning

Katastrofer på många vis

Jag ska till arbetsförmedlingen. Imorron ska jag äntligen få uppleva hur det är att nå nästa nivå i sin kontakt med denna stora myndighet. Förra gången tappade jag humöret efter vårt första möte och skickade ett mail på ca en A4 där jag vänligt men bestämt och mycket politiskt korrekt bad dem dra åt helvete. Jag är ännu idag inte helt säker på att de förstod att det var de jag bad dem om? För det enda svar jag fick var nått i stil med att de önskade mig lycka till.

Men för två veckor sedan var jag så tvungen att göra ett nytt försök denna gång gick det lite bättre, även om jag är rätt säker på att det berodde på att jag hade mognat som person på dessa tre år mer än att de hade förändrats och imorron ska jag nu alltså få se nästa nivå. Jag ska träffa en handläggare för att utreda vad arbetsförmedlingen kan göra för MIG. Gud förbjuder att de faktiskt skulle kunna hjälpa mig med ett jobb? Jag har fyllt i ett frågeformulär på 10 sidor varav en behandlar just detta med arbete, resterande sidor handlar om utbildning och ev. bidrag jag kan vara intresserad av.

Läste på Dn.se igår att Danielsson inte klarar mer, stackars liten inte nog med att han nu blivit ertappad med att ljuga den stora stygga ”media eliten” vill inte glömma det. Tycker ändå att det är en smula oförskämt av honom. Han ljuger om vad han och hans chef sysslade med på dagen för en av de största katastroferna i modern tid, sen har han mage att tycka synd om sig själv? Vem ska tycka synd om alla de som förlorade någon och vill ha svar men nu måste uppleva allt ännu en gång för att han inte kunde vara ärlig första gången.

Det här med katastrofer är inte de socialdemokratiska regeringarnas starkaste gren. Vi ska väl inte ropa hej ännu då vi inte sett vad den borgerliga regeringen går för i liknande lägen. Samtidigt har (s) misslyckats med de två största katastroferna de senaste 20 åren. En gång är ingen gång sägs det även om jag kan tycka att Estonia var någonting, men lärde man sig inget?

Apropå Estonia, nu verkar det som att det finns fler hundar begravna även där?

Gick en sväng på stan idag, de började snöa och det var så vackert när alla dessa vita stor flingor singlade ned mot marken i ljuset av stan. Det är förmodligen vackert men att de sedan inträffade efter att jag vart och skrivit på årsredovisningen för Luf Storstockholm gjorde det hela ännu bättre eller kanske mig äntligen avslappnad. Nu är jag av med det så att säga, liberalismen i Stockholm va aldrig min grej. Jag kommer troligen alltid att vara liberal, men efter ett års politiskt engagemang bland stockholmsliberaler så har mycket av min tro på politiken runnit ut i, ja, rännstenen. Jag har beslutat mig för att ta PAUS i mitt liv, inte från livet i sig för så lyckosam är ingen av oss att vi kan pausa det utan bara från politiken. Jag kommer nog aldrig kunna sluta tycka saker om saker men jag ska efter sju års engagemang i organiserad politik är det kanske dags att se om man kan klara sig utan det. Så 2007 blir ett år i paus.

Jag hade hoppats på att få träffa Micke imorron men icke då, han gick och blev sjuk. Det tyckte jag var mycket trist nu hoppas jag bara att jag håller mig frisk. Ska ju jobba ons-fre med de små liven i skolan igen. Hoppa bara de inte häftar mig i benet igen, gjorde så himla ont sist. För att inte tala om de som försökte tända eld på klassrummet, är inte barn gulliga så säg…

Dagens konklusion undvik våldsamma barn med häftapparater de kan bara sluta på ett sätt, illa för dig. Hellre häftklamrar i benet än besök på arbetsförmedlingen? Danielsson skulle kunna söka till skådespelarlinjen utan problem med sin snyfthistoria, för synd om honom är det inte och sist men inte minst se till att ha koll på vilken regering landet har innan det inträffar nationella katastrofer. Så slipper vi återuppleva dem tio, tjugo eller trettio år senare igen.

Peace, love and katastrofkommission

Currykyckling och fredagsmys

Min fredag va så bra som bara en fredag kan vara. Okej nu när man inte arbetar så mycket så är de flesta dagar rätt slappa, men den var bra på ett speciellt vis. Vid 17 tiden hämtade jag upp Micke på stationen vi va och handlade, lagade kyckling i curry... Hmm curry gegga är nog det bästa ordet att beskriva det hela med. Sen spenderade vi kvällen bara mysandes bland annat kollandes på Let´s dance. Det var länge sedan jag kände mig så trygg och avslappnad men någon. Att jag sen fick vakna upp med hans söta plyte mittemot mitt gjorde mig ju inte mindre lycklig. Kort sagt en bra fredag och lördag.

Det här med Schlager slutar aldrig att förundra mig, eller rättare sagt vissa människors totala fascination för det. Jag erkänner jag är homosexuell och jag gillar inte schlager, här brukar de flesta höja minst ett ögonbryn och sedan utbrista ”är det ens möjligt”, det är inte så mycket musiken jag ogillar som hysterin runtomkring. För att vara en tävling som handlar om musik har den kommit att handla förvånansvärt lite om just musik och väldigt mycket om vem som har vad och vart, vem som hade den bästa showen, numret osv. osv. Sen detta med att det istället för att vara en tävling, vid ett tillfälle med ett hyfsat kvalitativt innehåll ska vara en cirkus runt halva Sverige med ett innehåll som knappt under all kritik kan kallas för musik tycker jag är lite tragiskt. Hmm och sen undrar de varför inte ens den förra kulturministern betalade tv-licensen? Gör nått vettigt med pengarna så kanske människor blir villigare att betala? Det är klart för vissa människor är denna period varje år som en religiös högtid, olyckligtvis råkar många av dessa människor finnas i min bekantskapskrets... Jag måste skaffa fler heterovänner *suck*

Apropå halvreligiösa tillställningar, jag blev så lessen och besviken nu när det italienska fotbollsförbundet beslutat sig för att under en tid göra uppehåll i allt det italienska ligaspelet. Det är bra att de på nått vis adresserar problemet med våldet inom fotbollen, samtidigt chockerande att det inte hände nått redan efter det första dödsoffret. Frågan är vart allt detta våld kommer ifrån? Det gynnar ju knappast klubbarna, inte spelarna och absolut inte oss riktiga fotbollsälskare som aldrig skulle drömma om att ta till våld (dvs De flesta av oss). Jag är och har alltid själv varit en hängiven AIKare, och därmed också tillhört supporterskaran till en av de klubbar som drabbats värst av vissa medlemmars förkärlek för våldet. Jag minns att jag i skolan alltid vägrade att bli fotograferad med mitt lags supportrar när det var dags för skolböcker och liknande. Har aldrig vart någon större fantast av rakade skallar, stora hakors tatueringar eller liknande. Frågan är vad man kan göra åt det? Alla har rätt att älska ett lag, att älska en sport? men vad kan vi göra för att inte dessa mest våldsbenägna eller de som förstör klubbens namn mest ska synas höras och framförallt hålla sig borta från motståndarnas supportrar? jag menar om jag gå och kollar på en match så gör jag det för att se på fotbollen, ja och spelarna så klart, inte för att jag egentligen bryr mig om det andra lagets supportrar? Framförallt så blir ju inte en matchförlust en mindre förlust för att jag efter matchen går och spöar upp någon som hejade på det vinnande laget? Eller har jag missat nått?

Dagens konklusion sport ska vara roligt och man visar sitt lag mest kärlek genom att heja på dem och inte genom att skada andra, schlager är bäst i små och kvalitativa doser och fredagar är bäst spenderade med kyckling och i Mickars sällskap.

Peace love and fotbollsfanatism!

Klimatförändringar

Ja då kändes det som att det var dags att ta tag i detta med bloggandet igen. Varje gång jag funderar på att skriva så tänker jag tanken ”vem tusan bryr sig om vad jag tycker” men sen kommer jag ju på att jag hela dagarna går runt och kommenterar och yttrar mig över saker utan att fråga om andra i min omgivning vill höra kommentarerna. Jag antar att det bara känns annorlunda i organiserad form.

2007 var då här, en månad har gått och det känns som vanligt. Idag (20070202) lägger en stor bunt med FN sändebud och delegater sista handen över klimatrapporten 2007, som enligt Naturskyddsföreningen spås, eller ja spå är väl att at i då de sett den innan, bli ytterligare en i raden av larmrapporter.

Dagens Nyheter skriver idag på sin hemsida

”Sverige kan inte lösa klimatproblemet på egen hand, men det gäller även om vi skulle byta ut inhemska åtgärder mot investeringar i Indien och Kina. Investeringarna i olika klimatpolitiska åtgärder i Sverige är ofta lönsamma i sig. Om vi satsade dessa resurser i Kina skulle de knappt märkas där. Sverige har som litet land begränsad förmåga att påverka de direkta utsläppen av växthusgaser vare sig vi gör det i Sverige eller Kina.”

Nä att Sverige inte kan lösa alla världens problem kan för vissa komma som en överraskning, men för de flesta av oss låter det rätt rimligt. Det jag blir lite irriterad på är att vi alltid väljer att se det ur just det perspektivet. Okej vi kan inte rädda världen på egen hand, då finns det troligen inget vi kan göra. För har den allsmäktiga nationen Sverige ingen lösning kan ingen annan heller ha det. Varför ställer vi oss istället inte frågan ”vad kan vi göra?”.

Vi diskuterar sällan det faktum att vi genom att minska våra utsläpp om än så lite bidrar till den större bilden. Vi diskuterar inte hur våra privata investeringar påverkar företag. Om vi som småsparare väljer att dumpa våra aktier i tillverkningsindustri som tycker att det är lättare att skeppa fabrikerna till Asien än att göra tillverkningen ren ja då kommer vi så småningom att tvinga fram en förändring. Om vi som konsumenter säger nej jag vill inte köpa denna produkt för att jag anser att den har tillverkats under förhållanden som förstör vår miljö i allmänhet och den direkta närmiljön för vissa människor i synnerhet ja då kommer företagen att fundera. Många på vänsterkanten börjar då yla direkt ”men alla är inte miljonärer” nej det är sant för hade vi vart de hade vi väl inte gnällt! Men även människor utan fett med pengar handlar, även människor som inte är miljonärer sparar och investerarpengar.

Som liberal är det alltid en balansgång över vad staten ska göra och vad individer ska göra. Det handlar om makt, människors makt över sin egen vardag. Vi har inte direkt demokrati men genom att flytta besluten till konsumenten istället för staten så skapar vi mer direkt demokrati än innan. För både staten och marknaden är samma sak, de är människorna bakom som utgör dem. Staten är ingen stor abstrakt kollos det är människor, människor som visserligen get bor delar av sitt inflytande till de folkvalda, men fortfarande människor. Marknaden lika så fast där har vi inflytande och våra handlingar påverkar. Handlingar som också ger resultat.

Så dagens konklusion, jo det har sin poäng att konstatera att världen förändras och att lyssna på alla larmrapporter. Men det spelar ingen roll hur många rapporter vi tar del av om vi inte blir kreativa och försöker fundera ut vad vi kan göra. Till dess vi har kommit på den slutgiltiga lösningen får vi helt enkelt hålla tillgodo med det vi har idag konsumentmakt. Vi har miljömärkta varor men varför kräver inte vi som konsumenter energimärkning på produkter, vad har det kostat i energi att tillverka denna produkt? Varför kräver vi inte tydligare transportmärkning? Hur mycket koldioxid har denna bit kött släppt ut på vägen till kyldisken och genast blir kanske inte priset på den biffen som kommer från gården i bygden så orimligt högt?

Peace love and klimatförändring