Då var man tillbaka i Sverige igen och allt flyter på. Två veckor i Finland med familjen kanske var att ta i en smula. Jag gillar min bror och hans familj men att vara gäst i någon annans hem i två veckor är tungt. Fick se en hel del spännande saker, lära känna mina brorsbarn bättre och framförallt snickra en altan och ett vindskydd. Jag förstår inte varför alla tvivlar på min förmåga att bygga saker.
Jag har länge undrat det är att sitta i en kassa på konsum? Nu vet jag, det är mer givande och avslappnande än man kan föreställa sig. Måste rekommendera det till alla, det är et bästa sommarjobbet jag har haft i mitt liv och troligen det mest givande jobbet jag har haft sen jag slutade på Dressmann.
Nu är det klart jag ska plugga till ingenjör på högskolan i Borås, jag har hitta en lägenhet på 35 m2 att jämföra med de 23 jag nu delar med min kompis Katarina. Den lilla lägenheten med kök, ni anar inte hur mycket man kan sakna ett separat kök när man inte har ett, ligger ca 3,5 km från skolan och 2 km från Borås centrum. Jag menar, kan det bli bättre än så?
Det känns skönt menen då underligt att lämna Stockholm, jag har varit på väg ett bra tag men det är först nu det känns som att det är på riktigt. Så snart kommer det att vara slut på rapporterna från livet på 23 kvadratmeter och början på nått helt nytt.
Så tillsvidare
Peace love och flyttkartonger
