måndag, februari 19

Storebror FRA...

Så går sången.


Jag har inte läst hela grundlagen, jag har studerat delar av den på högskolan men inte hela. Jag har dock total tillit till att den när den konstruerades skrevs av människor fulla av kritiskt tänkande och som var medvetna om att staten är vad vi gör den till. Än så länge är staten bestående av människor som kan om de vill välja att inte agera som de blir ombedda att göra å statens vägnar. Militären kan ordervägra om det anser att det är moraliskt fel, vi kan begå civil olydnad om vi anser att konsekvensen är värd att ta.

Kommer det att se likadant ut om 10, 20 eller kanske 40 år? Håller vårt kritiska tänkande på att utarmas? Läste i dagens SvD, ingen tidning jag läser allt för ofta lyckligtvis, en krönikör som diskuterade ämnet säkerhet mot personlig integritet.

Det förslag som lagrådet nu har godkänt diskuterades, krönikören ställde det mot hur det ser ut i dagens USA. Amerika är et land där prioriteten av högt agad är att fånga alla som är, kan vara, kan ha varit eller kan komma att bli terrorister och helst låsa in dem utan prövning, Trotts detta har man i det landet en möjlighet att överprova beslut om att lägga sig i människors tillvaro. Man kan alltså överklaga buggningstillstånd och man kan kräva ersättning i viss mån om man blivit utsatt för kränkningen på för tunna grunder. Det finns begränsningar i vem och varför kontroll av elektronisk post och telekommunikation får förekomma. De flesta svenskar anser nog att vi i Sverige är mer civiliserade än amerikanerna, de flesta länder anser sig nog vara mer civiliserade än alla andra oavsett om det är sant eller inte, trotts det ska vi nu utan alt för stor debatt tillåta den svenska riksdagen och regeringen att driva igenom lagförslag som helt och hållet sliter hål på vår rättstrygghet.

I den lagrådsremiss som ”godkänts” finns det ingen möjlighet till överklagan eller överprövning, det finns inget som säger att FRA ska kunna granskas av någon annan än en ditsatt chef för enheten som ska ha juridisk kompetens.

Hur kommer det sig då att de land i världen som går i fronten för kriget mot terrorism, de land som skapade det kriget, de land som många anser ha tappat all rim och reson helt plötsligt har en större trygghet för sina medborgare än vad vi snart kommer att ha?

En valig invändning är men det är ju bara trafik till och från Sverige som ska granska genom FRAs spionmaskin? Vist å är det, men Internet kallas intet för en gränslös värld utan anledning. Mitt hotmailkonto ligger inte på en server i Sverige, följaktligen kommer all min mailtrafik att passera ut och in igen genom Sverige och därmed vara helt okej villebråd för Pojkarna och flickorna på FRA att granska.

Jag har inte för avsikt att begå terrorbrott, trivs ganska bra med det demokratiska statskick vi påstås ha. Däremot vill jag inte att någon annan ska läsa min mail. Vi måste se detta ur ett bredare perspektiv, ja vist de kan förhindra brott. Det är helt sant även om jag är övertygad att man överdriver fördelarna med det. Men till vilket pris?

När kommer staten att förvandlas från att vara någonting bestående av individer som styr ett gemensamt samhälle till att bli en stat där staten styrs av ett fåtal med information? Information är och kommer alltid att förbli makt. Vill vi ge den makten till ett fåtal individer utan att de granskas?

Filmen V för vendetta är en ganska bra bild över vart det kan leda, ingen kan påstå att det kommer hända över en natt. Men faktum är att så länge vi låter vår egen rädsla kontrollera oss och inte vi den så kommer vi spela människor med mindre bra avsikter i händerna.

Hela poängen med terror är att vi i vår rädsla ska konsumera oss själva, jag menar varför förgöra oss, när vi kan göra det själva. Varför ska de som så önskar med våld avskaffa vår rättstrygghet, vår demokrati, vår tillit till varandra och hela vårt statsskick när vi så glatt gör det åt dem? Terroristerna har redan vunnit, vi gör deras jobb åt dem för vi är så rädda för dem.

Jag dör hellre i ett terrordåd i en fri värld än att överleva tills jag fyller hundra i en värld som inte längre är en demokrati eller rättsstat.

Peace love and demokrati

Inga kommentarer: