Uppkopplad, Okopplad och bortkopplad

Jag har nu levt i över en vecka utan det. När man har det varje dag är det himla svårt att förstå vilket behov och beroende man egentligen har skapat åt sig själv. Att dra en lina har fått en helt ny innebörd, jag pratar självklart om Internetuppkoppling. Jag har varit utan lina i över en vecka och när den västa abstinensen har lagt sig inser man hur beroende man är. Jag måste göra något åt det. Men nu har jag äntligen fått tillbaka min koppling till verkligheten och jag kan kolla min mail, blogga, söka lägenheter igen. Jag har också slutat att ha nervösa ryckningar i mina fingrar… Jag kan alltid inbilla mig att det inte hade nått som helst samband.

Livet på 23 kvadrat fortsätter. De finns vissa saker jag verkligen skulle rekommendera människor att låta bli då talar jag inte om idiotiska adrenalinkickar som bungyjump, fallskärmshoppning eller extrem rafting. Ne jag talar om att frivilligt utsätta sig för att bo inneboende hos en vän på 23 kvadratmeter. Vist vi har det rätt mysigt och vi har inte slagit ihjäl varandra ännu men det tär.

Jag får reda på fredag om min bostadssituation kommer att bli en smula bättre från den 1 april så just nu håller jag mest tummarna för det.

Ja det har hänt lite smått och gott sedan jag bloggade sist, sossarna har fått sin första kvinnliga partiordförande. Det tog 118 år och sker lite så där på nåder, undrar hur det känns att bli vald med vetskapen att det var minst två andra som tackade nej för att du skulle bli intressant? Ja två som tackade nej och en som blev mördad. Det positiva med att Mona tar över Socialdemokratin, ja förutom det uppenbara att Persson försvinner, är att även Margot Wallström kommer att komma smygandes. Även om bara blir i kulisserna så kommer hon att finnas där och tillsammans med Mona kommer de se till att den socialdemokratiska rörelsen kommer att komma Europa närmare. Inte på samma pompösa och peka med hela handen vis som ordförande Persson gjorde utan de kommer mer att som två fårherdar leda de vilsna socialisterna i sätt riktning.

Folkpartisterna har börjat knorra i leden och de som inte tycker om Lejonborg och troligen aldrig har gjort det ser sin chans att röra om i grytan. De namn som det har pratats om är Johan Pherson och Cecilia Malmström. Personligen måste jag ju erkänna att jag lätt skulle komma tillbaka och engagera mig i partiet om Cissi tog över rodret. Superkvinnan kallades hon för övrigt i tidningen chef efter att man undersökt vilka statsråd som var ”bästa cheferna” lika bra gick det ju inte för Lejonborg då som hamnade i botten.

Kan inte låta bli att ta upp ett ämne som jag har funderat över. Människor som spelar musik ur högtalarna på sin telefon på kollektivtrafiken. Jag retar upp mig varje gång det sker en person som plockar upp sin mobil och verkligen vill lyssna på musik, vist de vill vi alla ibland, då stoppar de flesta av oss i ett par hörlurar och allt är frid. Inte dessa individer dock de börjar lyssna på sin musik ur högtalarna helt utan hänsyn till att vi som sitter bredvid kanske inte vill höra. Men vad säger man? Jag har flera gånge retat upp mig så pass att jag vart på väg att skrika rakt ut. Men jag vet inte vad jag ska säga? Jag vill verkligen få till en sån där dräpande elak kommentar som gör att de inte bara stänger av utan att de också aldrig nånsin mer kommer på idén att göra om det… Jag hoppas att jag hittar en snart, innan jag blir vansinnig.

Nu ska jag bege mig ut i vårregnet, det är inte bara nackdelar med växthuseffekten. Jag måste erkänna att jag är rätt förtjust i detta med tidig vår kort varm vinter mm.

Peace love och tussilago