Vårvindar och politiskt maktspel

Idag var en fin dag, den var precis så där lagom vårig. Vårsolen som lyser på en och gör en alldeles glad inombords men så pass kyligt i luften att det biter lite i kinden. Helt enkelt en underbar vårdag.

Jag saknar politiken, jag saknar det politiska tyckandet och delvis det politiska spelet. Men jag saknar inte det parti jag tillhör. Borde man fundera djupare på sitt engagemang då? Efter ett tag blir ens partitillhörighet en del av en och allt annat otänkbart. Samtidigt som jag alltid sett mig som liberal och troligen alltid kommer att vara liberal är frågan om folkpartiet fortfarande är det. När till och med partisekreteraren går ut och börjar skrika om att andra partier och andra individer är mer liberala än vad vårt parti är ja då kanske man ska lyssna på honom?

Frågan är då vad liberalismen i Sverige finns, finns den här på det fria nätet eller finns den i partiform också?

Pratade med min vän Magnus Andersson som nu kandiderar till CUF ordförande, han tycker givetvis att liberalismen i Sverige är placerad i centerrörelsen. Centerrörelsen är väldigt intressant ungdomsförbundet och delar av partiet är väldigt liberalt, ja till och med mer liberalt än folkpartiet som Erik Ullenhag så uppenbart påpekade på DN debatt. Meddans andra delar av rörelsen är väldigt reaktionär och vurmar för både landsbyggds subventioner och för jordbrukssubventioner inom EU. Frågan är vilken del av rörelsen som kommer att vinna på sikt den liberala falangen eller den mer reaktionära.

Det är väl i grunden samma fråga som uppkommer för eller senare i alla partier, den förnyande delen möter traditionalisterna. Folkpartiets förnyare ville ha hårdare tag den striden står än idag även om det är i mindre skala än efter valet 2002 och kommer troligen inte att avgöras förrän partiledarstriden efter lejonborg. Striden inom Socialdemokraterna är förestående och kommer att komma, de måste förändra sig för att överleva frågan är om alla är med på det. Moderaternas förändring var ganska kosmetisk men bara det väckte en del ont blod, men det kommer att flyta lågt till den dagen siffrorna vänder nedåt. Ingen klagar så länge det går bra, det som saknas i politiken idag är långsiktigt het och tilltro till den förändring man vill göra. Jag tror och hoppas på Magnus av den anledningen, förutom att han är en otroligt kunnig politiker har han den uthålligheten som krävs. Startar han en förändring så ser han den igenom.

Jag måste erkänna att jag saknar det politiska livet att tycka och tänka. Men saknar man det så är det kanske dags att engagera sig igen?

Ne nu ska jag kolla på tjejerna i sex and the city innan det blir sovdags, ska jobba på en skola som ligger 7 minuter bort från där jag bor. Det är helt underbart…

Peace love och politiskt spel