Strumpmonster med smak

Jag har precis som min vän Magnus funderat länge på detta med strumpor och varför tvättmaskinsmonstret alltid tenderar till att äta en av varje och inte ett helt par, måste ju säga att jag förstår det jag menar vem vill äta samma sak hela tiden själv? Men det hade varit lättare om det gjort det. För att råda bot på detta kastade jag ut min kasse med hur många omaka strumpor som helst och köpte en massa nya, alla i lika färg och av samma modell. Självfallet så trodde jag att denna enkla men ack så smarta lösning skulle spara tid när det väl kom till sorteringen, ja för nu ser ju alla strumpor lika ut och det gör inget om monstret tar en då och då det är ju bara att para ihop den strumpan med en annan strumpa som förlorat en kompis…

Trodde jag ja, nu visar det sig att strumpor som tillverkas för de flesta butiker säljs inom en viss storleksram som tillexempel kan man ta de strumpor jag har köpt som såldes i stl 40-45, själv har jag stl 37 men sådana strumpor kan man bara hitta på barnavdelningen. Nalle Puh i all ära men inte min smak kanske. När jag nu köpte i storlek 40-45 så tänker man ju sig att man köper en packe med 40 och ett annat som kanske är 45, så var inte fallet ALLA strumpor hade olika storlek… Detta har lett till att jag får spendera ännu mer tid vid strumpsorteringen, eller jag borde göra det men gör det inte för jag är en lat person, för alla har olika storlekar så rätt var det är kan man ta ett par som man trodde var sorterat men när man tar på sig dem går den ena strumpan alldeles lagom långt upp på benet och den andra halvvägs upp till knäet.

När jag blir stor ska jag rädda världen, och ett av de första projekten jag ska ta tag i är helt klart att se till att strumpor tillverkas och säljs i samma storlek i paketen, men jag vill inte vara allt för elakt mot tvättmaskinsmonstret, alla har ju rätt att leva sitt liv som de vill, så jag ska se till att mina strumpor har ränder i massa olika färger så att monstret kan variera sig.

Peace love och tvättmaskinsmonster

Fysikaliska funderingar

Det här med tid är ett intressant fennomen, en kompis frågade mig här om dagen varför jag inte varit fler gånger i Göteborg än jag har sedan jag flyttade hit, och jag svarade rent reflexmässigt ”nej men det ör ju en bit och jag har haft massa annat” . När jag kom hem kunde jag inte riktigt släppa det där, för att åka från Där jag bor idag till Göteborg tar ca 40 minuter med rätt buss, när jag bodde i Flemingsberg tog varje resa in till Stockholm minst 50 och det var ju en resa man gjorde så gott som en eller två gånger om dagen oavsett om man var ledig eller inte?
Är det så att tidsbegreppet förändras bara för att man helt plötsligt inte måste? För det är ju lite löjligt att man dag ut och dag in sitter nästan två timmar eller mer i transporttid men helt plötsligt inte hinner med en enkel resa som är kortare?

Jag vet inte men jag ska verkligen framöver fundera på hur jag tar hand om mini tid, för den känns mindre även om jag borde ha mer? Vilket är just lite lustigt med tanke på att vi faktiskt får mer tid, ja det är sant okej bara en skottsekund lite då och då eftersom jordens rotation kring sin egen axel konstant avtar.

”En sten och en fjäder släpps samtidigt från ett torn, vilken av dem kommer först att komma till marken?”

Här är man otroligt frestad att i alla lägen svara stenen, men om man räknar bort luftmotståndet så faller de båda föremålen lika fort mot marken oavsett dess egen vikt. Detta är troligen en av de fysikaliska lagar som jag har absolut svårast att begripa, ja inte rent tekniskt då utan mer på ett filosofiskt plan. Jag vill verkligen sååå gärna att fjädern ska ta mer tid på sig. Jag antar att man helt enkelt bara får acceptera vissa saker.

I helgen är jag otroligt sugen på att åka till Göteborg och festa en masa, någon som har något bra tips på vart man ska skaka sig lycklig?

Peace love och fysikaliska funderingar

Just ja, man glömmer alltid något!

Kolla in CUFs nya hemsida, riktigt snygg faktiskt och informativ. Även om mer info på den nog kommer att komma.

Passa också på att kolla in riktigsolidaritet.nu

Bland nudlar och neutroner

Hej alla vänner!

Var ett tag sedan sist, har varit mycket nu med flytt och fläng. Den uppmärksamme kan se den nya underrubriken på bloggen ”bland nudlar och neutroner” det kommer sig helt enkelt av att jag börjat plugga igen och de orden speglar min vardag mer än något annat.

Denna vecka är en bra vecka, jag har klarat mina första tentor i matte och kemi, tro mig man kan bli lycklig för sådant också. Inte nog med detta eftersom jag klarat dem får jag en veckas extra jullov, och de är inte fy skam! Bara mer tid att spendera med min kära pojkvän på landet.
Många av mina vänner, undrar varför Borås? Och varför ingenjör? Så här 14 veckor in i mina studier kan jag meddela att jag ställer mig precis samma frågor själv. Jag har aldrig varit speciellt bra på något av naturämnena och helt plötsligt sitter jag på ett basår där jag bara läser matte, fysik och kemi, undan går det också.

Men så är det när man har en dröm, min dröm har inte förändrats de senaste fem åren, vägen dit har däremot förändrats. Jag vill fortfarande rädda världen men jag tror inte längre att politiken är vägen dit.

Förutom att det regnar konstant, jag lovar det är inte ett överdrivet skämt, så är Borås en rätt mysig stad. Den är inte för stor, människorna är inte helt 100 men den är genuin, tror du på dig själv så hycklar du inte om det och stressa i onödan det gör man bara inte. Någon slags mentalitetsblandning Göteborgs vänlighet och glada humör, smålänningarnas sinne för ekonomi och en kämparanda som får Tornedalingar att verka mesiga.
Okej, okej… Dessa positiva ord är minst lika mycket till för att muntra upp mig som någon annan, men vad gör man när man väljer att studera på en utbildning som i norden endast finns i Borås?

De senaste veckorna har jag funderat över detta med att vara människa och att vara människa? Uttrycket alla är vi lika inför lagen är ju sant, men hur kommer det sig att vi alla inte är lika inför media? Politiker är människor eller hur? Varför behandlas de då inte som sådana? Okej jag tycker inte heller att man ska dricka på jobbet, men hur kommer det sig att politikern som gjorde det fick gå och skämmas, för sådant gör bara inte en politiker, meddans journalisten fick en granskning över huruvida han faktiskt gjort nått fel? Är det inte i den änden man alltid ska börja, oskyldig tills motsatsen är bevisad? Det gäller ju vanligt folk varför inte politiker?
När jag går på stan i Bollnäs, kan jag ibland höra hur människor kommenterar med att säga att politiker har de så förspänt och samma lagar gäller inte dem och efter denna skandal kanske jag är beredd att hålla med, samma lagar gäller inte. En politiker, i alla fall om det är en moderat, är inte oskyldig tills motsatsen är bevisad han eller hon är alltid skyldig, ja om man ska tro medierna.

Idag blir det bara Peace and love, kanske lite fysikstudier också om jag måste!